Naturligtvis bad Wallström inte om ursäkt

Margot WallströmBegäret att få sänka en misshaglig socialdemokratisk utrikesminister har gång efter gång gjort borgare, journalister och tyvärr en och annan av mina partikamrater till diktaturens nyttiga idioter.

När Sveriges statschef, samt statsminister, skickar brev till Saudiske motsvarighet är diktaturen naturligtvis snabb att påstå att den uppstudsiga kvinnan från Norr har tagits i örat av sin (manlige) chef. Den svenska regeringen förnekar att så är fallet.

Hur reagerar då de nyttiga idioterna? Tar de ett steg tillbaka och gör någon form av rimlighetsanalys? Nej! De fortsätter på den inslagna stigen och sväljer diktaturens bild med hull och hår.

Nu när någon vettig människa har läckt breven visar det sig att någon ursäkt alls inte finns.

Stefan Löfven ska enligt Arab News ha uttryckt djup sorg och ånger över kristen mellan länderna, och understrukit regeringens vilja att upprätthålla bra relationer mellan länderna. Löfven skrev också att kung Salman har en viktig roll för att skydda islam och dess heliga platser, och att Löfvens regering är bekymrad över att relationerna länderna emellan ska försämras av den ”kontroversiella kommentaren” från utrikesminister Margot Wallström.

Men – skrivelserna innehöll inte några ursäkter för utrikesminister Margot Wallströms uttalanden om den humanitära situationen i landet.

Det uppger Svenska Dagbladet som tagit del av båda breven.

Enligt tidningen är kungens brev en kort skrivelse som är ”inte mycket mer än en hälsning på artighetsnivå”. Brevet ryms på en A4-sida och är skrivet med stort radavståndExpressen

Förmodligen kommer random högerliberal individ att påstå att ovanstående är en ursäkt, vilket naturligtvis är rena snurren.

Etiketter: , , , ,

2 svar to “Naturligtvis bad Wallström inte om ursäkt”

  1. Per Kjellén Says:

    Du skriver: ”Sveriges statschef, samt statsminister, ” vilket är mycket intressant.

    Statschef är ett ämbete med i stort sett allmänt erkända befogenheter. I Regeringsformen står det att Kungen är statschef – men i kapitlet om Statschefen finns inga sådana befogenheter angivna.

    Däremot finns de allmänt erkända befogenheterna för en statschef kvar i Regeringsformen och fördelas på både oklara och klara sätt mellan Statsminister, talman och riksdag. Eftersom Sverige har parlamentarism och riksdagens majoritet tidsätter talman och statsminister så kan man mycket väl anse att riksdagen därmed överlämna till regeringen och statschefen att utöva statschefens befogenheter. Allt inlindat i juridiska finurliga formuleringar som gör det svårt för medborgarna att fatta innebörden. Men det var väl det som var meningen.

    Är då statschef och statsminister i Sverige samma person? Ja, eftersom statschefen inte har statschefs befogenheter men statsministern har kontrollen över dessa befogenheter så är väl statschef och statsminister samma person. Eller inte?

    Se sammanhanget:

    Talman Per Westerberg, en partipolitiker, fintar Löfven att förklara sig beredd att bli statsminister. Per Westerberg har då som en statschef skulle ha gjort, nämligen föreslå riksdagen en statsminister först sedan statschefen övertygat sig om att statsministerkandidaten hade stöd av riksdagens majoritet.
    Det behovs enligt Regeringsformen ingen majoritet i riksdagen för att bli godkänd.

    När Löfvens budget kom visade det sig att majoritet saknades och oppositionens budget vann – därmed måste regeringen regera på basis av oppositionens budget.

    Regeringsmakten vacklade och det finns vissa som är villiga att utnyttja detta och chansen kom i o m Saudiavtalet.

    Om du tror, att det är Anna Kindberg Batra som ligger bakom att Löfven fick backa från sin avsikt att omförhandla Saudiarabien och att det var Anna Kindberg Batra som tvingade Wallström till sin karakteristik av Saudiarabien i riksdagen, så har du fel.

    Wallströms uttalande i riksdagen och förklaringar därefter och förklaringar från Regeringen att vi vill ha vänskapliga förbindelser med Sudiarabien har sin grund i att Sverige har en dålig författning som sätter en regering i många omöjlig situationer – nu och i framtiden.

    Det formella är reglerna för hur frågor skall hanteras. Ibland kan formalism betraktas som stötande. Men avsikten med formalism är att få en klar och fungerande administration av Sverige. Inte konungariket Sverige utan vad det verkliga statsskicket är. Det är ett förbjudet ord: nämligen Republik. Men en demokratisk republik inte något trams.

    Samt = och dvs i detta fallet två olika personer. /Peter

  2. Magnus Says:

    Det är inte direkt unikt att författningar har vissa inbyggda spänningar eller paradoxer, den amerikanska t ex är full av dessa (en äldre fransk journalist sade med ovanlig kärnfullhet på BBC News häromåret att ”deras författning är tvåhundra år gammal och fullpackad med heliga kor”). Man får nog säga att både 1809 års författning och nuvarande RF fungerat med betydande klarhet och smidighet. I Belgien satt de häromåret ett halvår utan en fungerande regering, något som knappt ens rapporterades i svenska tidningar.

    Och det är f ö skillnad på statschefens befogenheter och statschefsämbetet självt – det gäller de flesta moderna författningar. Men frågan ifall författningen är bra handlar kanske också om frågan vad man vill ha den till, och hur man vill att det politiska samtalet och det lagstiftande arbetet ska se ut?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: