Dagen jag kunde dött på jobbet

Skyddsombud_hämtaJag läser med sorg om de två arbetare som dog på jobbet igår. Det får mig att minnas den dag då jag kunde ha dött på jobbet.

Mitt första fasta jobb var på ett sågverk i Sunnansjö, en liten by i Ludvika kommun. Det var en liten såg, vi var runt 25 anställda. Jag anställdes i februari 1980. Utrustningen var gammal och sliten och säkerhetsarbetet var eftersatt. Personalomsättningen var extremt hög, c:a 50 personer per år rann igenom stället. Det var tungt, det var utomhus och det var kalla vintrar. Vi var alla medlemmar i Träindustriarbetarförbundet, men vi hade ingen klubb på företaget. Vi hade heller inget skyddsombud. Orsaken var den höga personalomsättningen. Det var ingen som var kvar tillräckligt länge för att ta de tunga uppdragen.

Tillbuden och småskador var många. En kille kom i vägen när en drivkedja brats. Den träffade honom på låret. Vinteroverallen tog det mesta av smällen. Blåmärket var inte att leka med. En annan kille fastnade i en drivkedja och tappade några fingertoppar. Han var utsatt. Ett järn föll och knäckte hans lillfinger.

Vi byggde tak av plank över virke som torkade utomhus. Om taken rörde sig vid blåst klättrade vi upp och rättade till dem. 4-5 meter utan något som helst skydd. På vintern var det glashalt när vi, jag klängde upp. Att stå 5 meter upp på två isiga brädor, hålla fast sig med en hand och jobba med den andra… Det är ett under att ingen ramlade ner.

Jag jobbade där i sammanlagt  7,5 månad. Jag kunde ha dött två gånger.

En gång var en ”bak” som gick snett ur sågen. En ”bak” är ytterkanten på en stock. På ett sågverk kör man in en stock i sågen och får fram plank + 2 bakar som går ner i en flistugg. Mitt jobb var att mata bakar i flistuggen. Vissa bakar var för stora, så vi klöv dem med en yxa eller kapade dem med en eldriven motorsåg. Jag vände bort blicken och en stor bak gick snett. Min jobbarkompis knuffade undan mig i absolut sista sekunden.

Den andra gången var jag mitt i trappan till sorteringsbordet. När en stock var färdigsågad gick den i form av ett löst sammanhållet plankpaket på ett band ner på ett stort bord med drivkedjor. Mitt jobb var att ta planken och lägga dem i staplar för att torka. Ibland gick plankbunten snett och tog vägen nedför trappan. Detta var en sådan gång.

Jag minns att jag såg den uppsågade stocken ta sikte på mitt mellangärde. Nästa minnesbild är att jag ligger på marken ovanpå planken och skrattar hysteriskt. De sa att jag greppade trappans räcken, hoppade upp och gränslade. Med tanke på en sådant paket plank vägde c:a 600 kilo är det lätt att förstå vad som kunde ha hänt med mig.

Mina tillbud var inget märkligt på detta sågverk. Jag var oskadd, dvs inga problem.

En dag anställdes en ny reparatör. Han var fd gruvarbetare, han hade varit fackligt aktiv och hans reaktion var ”Vi måste ha en klubb och ett skyddsombud”. Vi bildade klubb och utsåg ett eget skyddsombud. Dagen efter han gått utbildningen ringde han yrkesinspektionen. De hittade c:a 80 brister varav 20 grova. De stängde sågen i tre dagar.

I augusti 1980 ville armén ha mina tjänster. När jag återkom i mars 1981 fick jag uppsägningspapper i handen. Koncernens lönsamhet var dålig och vår såg skulle läggas ner. Jag fick jobb på ASEA under uppsägningstiden och fortsatte vara fackligt aktiv. Jag blev sedermera rekryterad till SSU våren 1982, deltog i valrörelsen och valdes in som ersättare i Ludvika kommuns dåvarande skolstyrelse.

När folk frågan varför jag blev fackligt och politiskt aktiv säger jag att det ursprungligen var i rent självförsvar. Jag kunde dött eller blivit allvarligt skadad på jobbet, inte en utan två gånger. Ett fackligt/politiskt engagemang var enda sättet att se till att det inte blev en tredje gång gillt.

Bara i år har 19 personer dött på jobbet. Nära 20 000 arbetsolyckor har anmälts. Detta visar att det förebyggande arbetet är nödvändigt.
Ändå var det förebyggande arbetsmiljöarbetet det första den borgerliga regeringen prioriterade bort 2006. Arbetsmiljöverkets inspektioner skars ner och arbetslivsinstitutet lades ner AB

Jag bara skakar på huvudet och kommer ihåg de två dagarna för mer än 30 år sedan.

Bloggat: Göran

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Etiketter: ,

5 svar to “Dagen jag kunde dött på jobbet”

  1. Bert Says:

    Även jag har varit nära döden på jobbet.
    tänkte berätta men upptäckte det blir så lång berättelse.

    Ironiskt nog är den politik som Moderatstyrda alliansen för
    inte besvärlig för de som dör dock.
    Utan det är före de dör eller om de inte dör som Alliansens politik är kort sagt förtryckande.

    Blir du idag sjuk, eller skadad så du ej kan jobba eller måste jobba med smärtor så är den nya sjukförsäkringen kort sagt värdelös.

    Blir du sjuk enbart nån månad som kommer brev från Fk och påminner om att du är på väg mot en utförsäkring.

    Enbart det gör folk stressade och kanske mer sjuka.
    För mig är det obegripligt hur Svenska arbetstagarna kunde sälja sitt sociala skydd för max 2000 kr mer i plånboken per månad.

    Vad är de pengarna värda om du blir sjuk, arbetslös och utförsäkras.
    Många kanske skyddar sig med egna försäkringar men
    samma där de räcker inte länge och skulle du skaffa dig en sjukförsäkring som vi hade före 2006 så lär den kosta mer än 2000 kr varje månad.

    dagens politik är för högt avlönade som har så mycket pengarhar sådant jobb att de kan ligga på sjukhus i sängen och jobba.
    De kan dessutom betala för sig till en egen gräddfil och gå förbi alla köer.

    Men varför röstade vanligt folk för en politik som gynnar dessa men missgynnar dem själva.

    Vanliga arbetstagare de har som sagt fått sina sjukförsäkringar-akassa plundrade, eller man kan säga man betalar sitt eget jobbskatteavdrag i gengäld så tappar man sociala skyddet.

    Men högavlönade de får av vanliga arbetares skydd sina jobbskatteavdrag men deras egna sociala skydd.
    kanske fri sjukvård, fallskärmar, bonusar.
    Dessa rörs inte och har inte medverkat ett dugg till jobbskatteavdraget.
    Tvärtom de är beskattade lägre
    och på detta så nyttjar högt avlönade RUT ROT mera vilket sänker deras skatt.
    Hur kunde svenska arbetstagare med inkomster säg under 30 000 rösta på en Moderatstyrd regim.
    Man måste ha fått hjärnsläpp.

  2. Gydvan Says:

    Bert,
    vi var några väninnor som ringde runt till försäkringsbolag för att ta reda på vad det skulle kosta att få en lika bra försäkringen som den förra sjukförsäkringen.
    Kort och gott så fick vi svaret från samtliga bolag att det fanns ingen så bra försäkringen för den hade varit olöslig i pengar.

    Detta har alliansen lyckats att rasera pga att de har vädjat till folks giriga sida.

    Folk slits ut på sina arbeten idag och efter ett par månaders sjukskrivning så har arbetsgivaren en anledning att säga upp den sjuke även om det finns en god tillfriskningsprognos men den ligger längre fram i tiden.

    Önskar att S hade gjort en undersökning om hur många som blivit av med sitt jobb p.g.a av möjligheterna att säga upp anställda efter 6 månader (tror jag det är).

    Tro fasiken att M inte bryr sig om att ändra i LAS eftersom de redan öppnat upp bakvägen för uppsägningar.

  3. Per Johansson Says:

    Peter jag har precis som dig varit utsatt för ett arbete som skadat mig för livet, men till skillnad från dig så tillskriver jag fackföreningen det största ansvaret för den arbetsmiljöutveckling som vi kan och får betrakta idag. Har själv en dom från AD-06 som säger att det inte är utrett huruvida per kan återgå i sitt arbete, och därmed så har man inte följt lagen om rehabilitering och arbetsanpassning. Jag har fyra f.d. arbetskollegor som har blivit drabbade utav axel och ryggproblem, och vi är tre utav fem som är opererade för samma axelproblematik, nu går jag och väntar på kallelse till en ny magnetröntgen för att få nacken och ryggen röntgad och senare en bedömning utav Ortoped om operation är möjlig för att avlasta nerv-
    trådar från tryck, detta har kunnat ske trots att regionala skyddsombud i Nordvästra Skåne ska göra minst två besök varje år för att tillse så att dom följer Systematiskt arbetsmiljöarbete?? 1993
    kom Internkontroll av arbetsmiljön som talade om att det skulle företas årliga riskbedömningar, handlingsplaner upprättas och uppföljning av att saker åtgärdats, men det viktigaste var att arbetsmiljöarbetet skulle dokumenteras, något som den har gemensamt med Systematiskt arbetsmiljöarbete vilken kom 2001 och som inte heller har visat sig fungera eller efterlevts. Och jag är ledsen Peter, men anledningen till att detta inte fungerat under dom 20 år som vi haft tillgång en utmärkt arbetsmiljölagstiftning tillskriver jag först och främst Fackföreningsrörelsen, för förutsättningarna finns, men arbetet måste utföras. Och det med hjälp av engagerade och orädda individer, var vi nu ska finna dessa i navelskådarnas tidevarv??? Och den totala avsaknaden av Empati och Förståelse!!

    Arbetsgivarna har det fulla ansvaret för arbetsmiljön. /Peter

  4. Thove Says:

    Det hela är en så tydlig omställning till ett samhälle som ser arbetare som resurser och inte som individer. Samhället utvecklas allt mer med effektivitet i fokus, men man riskerar att tappa mänskligheten på vägen… Är du orolig för att skada dig på jobbet? Jag har gjort en omröstning på plusett: http://www.plusett.nu/omrostning-3717/ar-du-radd-for-att-skada-dig-pa-jobbet

  5. Vad skulle Kjöller skriva om musarm vore dödligt? | Röda Berget Says:

    […] Vad Kjöller inte verkar inse är att hög omsättning av personal, pressade tidsscheman och språkförbistring skapar en situation där de anställda inte hinner lära sig rutinerna och/eller pressas att slarva med dem. Jag skrev själv om mina erfarenheter på ett företag med dålig arbetsmiljö och en extremt hör omsättning av anställda. ”Dagen jag kunde dött på jobbet”. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: