AnnaLindh och jag

Idag är det 10 år sedan Anna Lindh mördades.  Många har skrivit om Anna Lindhs politiska gärning, hennes person och spekulerat i vad som kunde varit. Jag kommer att skriva lite om den Anna Lindh jag träffade några gånger för mer  än 25 år sedan.

När jag gick med i SSU var Jan Nygren ordförande. Det var i april 1982 och valrörelsen var i sin linda. När vi talade om vår ordförande kallade vi honom kort och gott ”Nygren”. Jag träffade Nygren en gång. Det var på kongressen 1984. Jag var ombud och skulle förhandla om skrivningar i handlingsprogrammet.

Under kongressen skulle vi välja ny ordförande. Favoriten var en tjej som hette Anna Lindh från Uppsala, typ.

Inför kongressen hade det varit sedvanliga diskussioner. Dalarna var väl inte så där överförtjusta över Anna Lindh som ordförande. Vi pratade mer om Leif Linde. En del av de gamla uvarna i distriktet kallade Lindh en ”vindflöjel”. Personligen hade jag ingen aning. Anna Lindh var för mig bara ett namn utan speciella egenskaper.

Vi valde Anna Lindh till ordförande och Leif Linde blev förbundssekreterare. Av någon anledning talade vi aldrig om Anna Lindh som ”Lindh” utan ”AnnaLindh”. För- och efternamn i samma ord. Efter ett tag visste vi alla att vi valt rätt person till ordförande och Linde hamnade även han där han skulle vara. Han blev av någon anledning bara ”Linde”.

På våren 1984 valdes jag in till SSU Dalarnas VU. Bland annat innebar det att jag träffade ”AnnaLindh” några gånger. Första gången var i samband med ett distriktsstyrelsemöte i Hedemora eller kanske det var Säter. Vi skulle hämta ordföranden vid järnvägen i min gamla röda Volvo.

Den Volvon påminde mer om ett skrotupplag än en bil. Vi tog vägen förbi en mack och lånade en industridammsugare för att göra min 144 ordförandemässig. Tydligen var den fortfarande något stökig. Jag kunde se hur AnnaLindh tvekade innan hon klättrade in i framsätet.

Mina kollegor märkte också den lilla tvekan och slängde ur sig något om ”du skulle ha sett den innan vi städade”. Herregud vad vi skrattade. Jag måste ha blivit något stressad eftersom jag tog cykelvägen ut från station och var tvungen att klippa en refug för att komma över på rätt sida vägen. Mer gapskratt. Resten av bilturen ägnades åt att på ett mycket orättvist sätt demonisera min Volvo och min bilkörning.

Själva mötet var ett, möte. Mitt enda bestående minne är att jag tittade på henne och tänkte stilla ”hur smart är du egentligen”?  Jag trodde då att den enda person som kunde hindra henne från att uppnå exakt vad hon ville var hon själv.

Sista gången jag träffade AnnaLindh var på SSU-kongressen 1987. Statsrådet Anna Lindh var en person jag bara såg på TV.

Att Anna Lindh skulle efterträda Göran Persson var för mig självklart, men  att 10 år senare spekulera i vad som kunde ha varit är inte produktivt. Eva Franchell skriver ”Dags att säga adjö till Anna. den är lysande. Läs Franchells text och inse att hon har rätt.

Jag kommer alltid att minnas den gapskrattande unga kvinnan i min städade, dock ostädade röda Volvo 144. Jag kommer även minnas mina politiska diskussioner med en briljant kvinna. Jag minns talet på demonstration mot Sovjets ockupation av Afghanistan hon höll i Borlänge.

Statsrådet Anna Lindh är en person som finns i våra historieböcker, Jag minns AnnaLindh,

Rekommenderad läsning är Johan Westerholm.

Bloggat, Peter Högberg, Sjätte Mannen, Ola Möller

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Etiketter: , ,

Ett svar to “AnnaLindh och jag”

  1. essbeck Says:

    Franchells artikel var jättebra. Det blir mycket ”tänk om” leken för mig när jag tänker på Anna Lindh.

    Jag tror att vi hade haft ett annorlunda Sverige idag om hon hade fått leva för Göran Persson hade nog stigit åt sidan runt 2004 för att lämna plats för Anna Lindh.

    Jag undrar hur många gånger som GP tänkt att så här skulle det inte bli när han plötsligt stod där för att ta hand om en valrörelse han inte planerat att vara med om som statsminister och partiledare.

    Det är mycket gissningar från min sida här men jag tycker hon såg ut som en naturlig efterträdare och tiden var också mogen. Jag är inte säker på att alliansen skulle vunnit valet om socialdemokraterna haft Anna Lindh vid rodret.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: