Lena Mellin har noll koll

skongressSer att Lena Mellin frustar ur sig någon form av pseudofeministisk kritik mot Skongress beslut om vinster i välfärd. Jag läste och fick en (o)begriplig längtan att dunka huvudet i närmaste vägg.

Byggjätten NCC är ett av dem. Förra året gjorde NCC Construction som bland annat bygger skolor, sjukhus, sportarenor, bostäder, vägar, järnvägar och kraftverk en vinst efter skatt på 801 miljoner kronor.

NCC Roads är ett annat bolag i samma koncern. De tillverkar vägbeläggningar och utför vägunderhåll. Deras vinst under förra året var 413 miljoner efter skatt,

Mycket litet av den summan kom från någon annan källa än skatter. Men här på S-kongressen i Göteborg är det ingen som ifrågasatt att de gör vinst. AB

Mellin förstår tydligen inte hur vinstintresse allokerar resurser. När det gäller att bygga väg fungerar marknadens resursallokering utmärkt, när det gäller verksamhet styrd av behov är det tvärtom, vilket jag beskriver i det länkade inlägget ovan.

Mellin bortser även från det enkla faktum att vi har skolor för att utbilda våra barn, sjukvård för att vårda sjuka och äldreomsorg för ge våra äldre an bra tillvaro på åldersn höst.

Det finns alltså utifrån motiven för verksamhet inget skäl att ta hänsyn till företagens eller företagarens behov.Det är inte deras behov som motiverar välfärden. Det är barnens, de sjukas och de gamlas.

Lena Mellin visar återigen att hennes analysförmåga är grund.

Bloggat: Leine

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Etiketter: , , ,

16 svar to “Lena Mellin har noll koll”

  1. Fredrik i EU Says:

    Peter, det svåra att förstå i denna debatt, över huvud taget, enligt min mening är att att formuleras så svart eller vitt…
    Inte bra för Sverige.

  2. Håkan Larsson Says:

    Glöm inte att Mellin också användes som nyttig idiot i den högerorkestrerade kampen för att bestämma vem som INTE skulle vara S-ledare.

  3. Leif Andersson Says:

    Nu är ju visserligen bygg- och anläggningssektorn i Sverige som snarast kategoriserar av en oligopolsituation ett dåligt exempel på en väl fungerande marknad. Emellertid är det ju givet att sådan verksamhet inte kan jämföras med tjänster inom vård, skola och omsorg.

  4. Christian Says:

    Bra kommenter Peter. Dessutom är det inte personalens könssammansättning som är intressant, utan kön hos ägarna och företagsledning. Detta har V tittat närmare på:

    ”Men går vi längre upp i strukturen och tittar på vilka som äger företagen ser det ännu mörkare ut. De tre största riskkapitalägda bolagen i svensk välfärd är Capio, Carema och Attendo.

    Attendo ägs av riskkapitalbolaget IK Investment. Deras partners består av elva män och en enda kvinna. Carema ägs av Ambea, som i sin tur ägs av riskkapitalbolagen Triton och KKR. Tritons team är i sammanhanget det bästa, och då består det ändå av nio män och bara tre kvinnor. KKR har fem så kallade executive officers, samtliga är män.

    Allra värst ser det ut för Capio. I Capios styrelse är sju av sju ledamöter män. Tittar vi på deras ägare riskkapitalbolaget Nordic Capital ser vi att det svenska ledningsteamet består av trettio personer. Samtliga dessa trettio personer är män. Att på trettio personer inte lyckas få in en enda kvinna är så orimligt att man undrar hur det har gått till.”

    Lena Mellin skulle alltså istället kunna uttrycka det som att ”S vill förbjuda män att tjäna pengar på kvinnors arbete”. Men en sådan artikel hade knappat kommit från LM:s penna.

  5. Per Kjellén Says:

    Behov av vägar är alltså av en annan kategori än behov av skola. vård och omsorg. Men så är det inte. Ett samhälle utan skola, vård och omsorg kommer alltid att ha ett behov av dessa tjänster och i ett demokratiskt samhälle kommer medborgarna att sträva efter att tillfredsställa detta behov. Endast i en diktatur, exempelvis Nordkorea, är det möjligt att ignorera behovet genom att helt enkelt inte svara på medborgarnas efterfrågan.

    Samhället måste svara på behovet genom att erbjuda tillgång på dessa tjänster. Det finns modeller för detta – välgörenhet, religiösa institutioner, statliga eller kommunala monopol.

    Behovet av vård kan skifta från enkla åtgärder till mycket komplicerade åtgärder.

    Finansieringen är därför en särskild uppgift. Finansieringen kan ske genom att den som har behovet betalar den som utför tjänsten.
    Och så är det alltid i grunden. Det finns som sagt inget som heter en ‘fri lunch’. Därför blir finansieringen en form av försäkring. Premien utgår efter försäkringsgivarens riskbedömning. Eller så kan välfärdstjänsterna vara skattefinansierade. Vilken finansiering som samhället än väljer så måste kostnaden för skola, vård och omsorg betalas.

    Den socialdemokratiska kompromissen på kongressen har ägna tid och känslor åt att debattera och försöka lösa en företeelse helt utanför välfärdens syfte och möjligheter. Vins i värden eller vins i välfärden baserade på skattefinansieringen förbättrar inte verksamheterna. Vad jag fruktar är att känslor och engagemang helt förblindar politiker och nöjer sig med att brister i vården, kvalitet och personalvillkor, skola – underbviningsresultat och igen personalens villkor förblir obeaktade,

    Omsorgen är intressant. Där finns ett starkt inslag av konfiskatorisk betalning. Den som behöver omsorg får betala i enlighet med betalningsförmåga och egna resurser. Alltså inte ens en försäkringsfinansiering utan en rent privatkapitalistisk modell.

    Jag ser att Socialdemokraternas problem är att känsla anses lika väsentlig som fakta för att fatta ett beslut.

  6. Kristian Jansson Says:

    Jag förstår den politiska viljan att markera i välfärden men vad är det som säger att den vinst tex. NCC tar ut när de bygger för skattepengar inte skulle kunna användas till bård istället?

  7. JohJoh Says:

    Så du hävdar att pengar som satsat på vård omsorg via stat/kommun ger mer/bättre vård per krona än motsvarande satsning via privata bolag pga av ”resursallokering”!?
    Men det finns ju inget stöd i verkligheten för detta!? Eller? Någon undersökning/fakta du kan hänvisa till?

    För mig är det fortsatt obegripligt hur en skattekrona inom vård och omsorg är ”helig” och absolut inte får gå till vinst medan det inte finns något som helst problem med att en skattekrona på vägbyggen går till privat vinst.

  8. JohJoh Says:

    @Håkan Larsson.
    Som jag ser det hade Mellin helt rätt i sin kritik vilket väl också visar sig nu, dvs att det var helt rätt beslut att välja Lövdén isf Juholt. Dvs det Mellin propagerade för var RÄTT för (S) och dåligt för högern…

  9. essbeck Says:

    Jag är så trött på de argumenten där de som är för vinst inom vården och omsorgen argumenterar felaktigt att man samtidigt är emot att företag gör vinst inom områden som handlar om tjänster som kommunen köper in.

    Valfriheten är en urvattnat ord i den debatten men det vill inte prata om det faktum att valfrihet kräver att kunden kan ha möjlighet att välja fritt.

    Är man sjuk, är man gammal och är i behov av hjälp då har man inte valt att bli kund utan man behöver vissa saker som är knutet till att kroppen åldras. Man är inte en frivillig kund som kan avstå från behandlingen av sin sjukdom. När man är liten och skall börja i skolan så är man inte heller en frivillig kund utan föräldrarna måste välja något alternativ så att man får den utbildningen man behöver för vuxenlivet.

    Den här drivkraften som gör att det blir konkurrens kräver det faktumet att man som kund kan välja produkten eller avstå från den. Man kan inte välja bort sin cancer eller sina vårdbehov på ålderns höst.

    Man måste skilja på brancher där man har frivilliga och ofrivilliga kunder. Det är ytterst olämligt att styra upp en verksamhet genom att sätta vinsten först i en branch där kunden tvingas vara kund.

    I brancher där kunden inte är frivillig så är det en guldgruva att finnas där som ett företag som söker ett stadigt inföde av pengar i branch där kunderna aldrig sinar och i en branch där det inte finns en konjunktur.

  10. JohJoh Says:

    @essbeck
    Hänger inte med alls.
    Menar du att det är frivilligt att äta? Ska mat produceras med vinstintresse? Är det frivilligt att åka buss, ta del av kultur, gå på gator, köpa kläder etc etc etc
    Eller ska vinst förbjudas i alla dessa områden?

  11. essbeck Says:

    @johjoh

    Du kan inte välja att inte gå i skolan, du kan inte välja att inte få cancer, du kan inte välja bort ålderskrämpor.

    Du är ingen frivillig kund om du råkar få en sjukdom som måste åtgärdas. När du har behov av vård då skall vården finnas där.

    Förhoppningsvis tvingar ingen dig att äta en mat som du inte vill ha, de tvingar dig inte att åka buss när du själv önskar att inte göra det, de kidnappar inte dig för att du skall tvingas att ta del av kulturevent som kan handla om att se ett band uppträda live, ett band som du avskyr och samtidigt vill de ha betalt för det. Förhoppningsvis väljer du själv vilka gator du skall gå på och ingen tvingar dig att köpa kläder som du inte vill ha på dig.

    För att valfriheten skall fungera så kräver det att kunden kan välja fritt.

    Det är bizarrt att du ens ställer frågan på sista raden. Du har inte läst vad jag skrivit, för om du gjort det hade du aldrig ställt frågan.

  12. JohJoh Says:

    Vi får nog enas om att vi inte förstår varandra…😉

    Du skriver bl.a:
    ”Man måste skilja på brancher där man har frivilliga och ofrivilliga kunder”

    Jag menar att livsmedelsbranschen m.fl. inte heller har frivilliga kunder. Alla måste köpa mat, kläder etc

    Att man sedan kan välja bort leverantörer INOM branschen är ju precis det man vill åstadkomma med att ha konkurrens…

    ”ingen tvingar dig att köpa kläder som du inte vill ha på dig. ”
    Nej precis. Man jag måste ha kläder. Ni vill ju tvinga en förälder/elev att gå i en viss skola genom att ta bort alternativen. Du argumenter emot dig själv…

  13. essbeck Says:

    @johjoh

    Du missar en fundamental grej. För att man tar bort rätten för företagen inom välfärden ta ut vinst så är det inte samma sak som att valfriheten försvinner. Behovet för x antal elever eller patienter måste fortfarande fyllas.

    Det är bara det att man söker andra typer av idkare som är intresserade av att fokusera först och främst på kvalité och inte har drivkraften att tjäna pengar.

    Köper du kläder så får du kanske inte den jämna kvalité som du eftersöker. Har vi en sådan branch inom skolan och vården där kvalitén blir så dålig hos vissa idkare då innebär detta att eleverna missar kunskapsmålet eller om det gäller sjukvården betyder det att folk dör i onödan för att aktören i branchen är fokuserad på vinsten först.

    När du köper maten så har du fortfarande möjligheten att välja precis vad du önskar dig och de varor som ingen vill ha försvinner kanske senare från livsmedelshyllorna.

    Skulle vi ha ett sådant samhällsklimat där maten inte räcker till då finns det inget samhälle längre om detta fortgår en längre tid. Vi har inte en matunderskott och de som har de kärvt har fortfarande möjlighet att nå basala saker som mat, kläder, busskort om man behöver det för det är minimum normen hos sociala.

    Så den frågan att äta mat och inte äta mat är bizarr i detta sammanhang för att argumentera vinsten i skolan eller vård och omsorgen.

    Om du har bil så behöver du inte åka buss. Du kan forfarande inte välja bort en cancer,

    Du väljer inte att få cancer eller att bli akut sjuk på annat sätt.

  14. JohJoh Says:

    Intressant diskussion🙂

    ”Du missar en fundamental grej. För att man tar bort rätten för företagen inom välfärden ta ut vinst så är det inte samma sak som att valfriheten försvinner.”
    Men samma sak kan ju sägas om vägbyggen eller livsmedelsproduktion etc!?
    Jag förstår inte.

    Jag antar att ditt grundargument är principen att man inte ska tjäna pengar på någons grundläggande behov, något som man måste ha? Eller?
    Men varför då inte vinstbegränsa ICA och Konsum?
    Är det OK att ICA-handlarna blir rika på att tillgodose vårt nödvändiga behov av mat?
    Här är lösningen att ge konsumenterna valfrihet, vi kan välja det vi gillar. Det leder till att vi inte kommer välja de som sätter sin egen kortsiktiga vinst främst. Varför kan inte samma princip fungera för t.ex. skolor?
    Man kan inte heller säga att kvaliteten på den mat vi äter är mindre viktigt än kvaliteten på den utbildning vi får. Eller?

    Jag har brottats med denna fråga och är inte säker på vad jag själv tycker, men jag förstår (fortsatt) inte logiken i argumentationen kring detta. Känns som att argumenten mot privata skolor etc spretar rätt rejält.T.ex:
    1. Det är fel att skattepengar ska gå till vinst i privata bolag
    2. Vård/skola får bättre kvalitet om det sköts av det offentliga
    3. Valfriheten finns inte ”på riktigt” inom välfärden ändå.

    Sedan vet jag inte riktigt vad du argumenterar FÖR. jag förstod det som att du stödjer kongressens beslut!?
    men du skriver:
    ”För att man tar bort rätten för företagen inom välfärden ta ut vinst så är det inte samma sak som att valfriheten försvinner.”

    Kongressen har ju inte beslutat om ett vinstförbud. Kongressen har gett kommuner rätt att neka valfrihet (oavsett bolagsform). Tycker du att kongressens beslut var bra eller dåligt?

    Blev lite långrandigt (och spretigt). Uppskattar om du tar dig tid att läsa/svara😉
    mvh John

  15. essbeck Says:

    @johjoh

    Det är typiskt en sådan argumentation som kommer in i där vinsten i skolan + vården och omsorgen skall försvaras med saker som att köpa mat, åka buss, gå på en gata vad var det mer du slängde in i argumentationen ja just det kulturevenemang.

    Det är också den typ av argumentation som jag vänder mig mot och som jag är heligt trött på.

    Ta peters exempel ovan med ncc och de som bygger saker på beställning av kommunen. Jag ser inga problem i det. Man skickar ut ett bud till marknaden upphandling sker och man tar in anbud och väljer den som är bäst enligt maknadsmässiga principer.

    Grejen är det att brancher som skolan och vården/omsorgen är för viktiga för att man skall skapa en vinstdrivande verksamhet som gör att man får ett a och ett b lag kvalitétsmässigt.

    Blir kvalitén dålig inom skolan så skapar det problem för de elever som drabbats, de får kunskapsluckor och i förlägningen skapar detta en utslagning vid ganska ung ålder.

    Det är ännu värre när det gäller vården och omsorgen. Tummar man på kvalitén där så kan det var skillnaden mellan att patienten dör i förtid.

    Hade det funnits empiriska vetenskapliga data som tydligt backar upp argumentet att konkurrensen leder till bättre kvalité då hade jag inte haft något problem med det.

    Förrut om du minns så var argumentet från alliansens företrädare att de privata alternativen inom de skattefinansierade skolan, vården och omsorgen var mer kostnadseffektiv, dvs att man fick mer för varje skattekrona.

    När man visade svart på vitt att det inte finns någonting som belägger detta då blev det en reträtt från allianssidan.

    http://www.dn.se/debatt/privatiseringar-i-valfarden-har-inte-okat-effektiviteten

    Reträtten landade på att man skulle ha valfrihet. Jag tycker det är intressant när man lyssnar på retoriken från regeringsföreträdarna då är det allra viktigaste att försvara är vinsten i den ovannämnda skattefinansierade verksamheten.

    När vinsten är det allra viktigaste av allt så kommer inte kravet på kvalité i första rummet. Personligen tror jag att de är ute på väldigt hal is för det finns ett massivt stöd bland folk att ha en skattefinansierad verksamhet utan att de skall få ta ut i ovannämda brancher som sträcker sig upp till 70 – 80 % av befolkningen beroende på vilken undersökning man hänvisar till.

    Jag läste den här artikeln för några dagar sedan.

    http://www.expressen.se/debatt/vinstprincipen-forstor-den-svenska-skolan/

    Jag vet inte hur allvarligt du tar det när en lärare beskriver situationen i dagens skola. Visst, författaren av den artikeln är bara en person men ändå.

    Han beskriver en lärarsituation där läraren skall spendera tid på marknadsföring, vilket jag tycker är fel. En lärare skall syssla med undervisning, allt annat är slöseri med resurser.

    Betygsinflationen inom den privata sektorn är inte heller bra. Eleverna skriver inte bra på de nationella proven men då får ändå ett högre betyg än det som de skrev på det nationella provet.

    Det här att läraren kallas upp till rektorn som sätter press på läraren för att han satt för lågt betyg på en elev, sådant är inte ok.

    Det skall inte vara så att en skola säljer sig i marknadsföringen till eleven eller föräldern där man garanterar höga betyg. Ingen tjänar på att ge en elev ett betyg som de aldrig gjort sig förtjänt av.

    Jag läste en notis för några dagar sedan att vart fjärde lärare har lämnat läraryrket de senaste fem åren.

    http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/04/03/fyra-larare-hoppar

    Undrar vad det beror på. De kanske vill pröva annat men också så är det så att läraryrket har en väldigt låg status. Om vi som samhälle satsar så lite pengar på lärarna att ingen vill bli lärare då får vi också ett resultat i kölvattnet av detta.

    Om vi skall ta konkurrensperspektivet då kan man argumentera för att de som är riktigt duktiga tar möjligheten att byta branch för de får mer betalt och då blir det en urholkning.

    Jag skulle lätt kunna säga att jag lätt skulle kunna stödja en skattehöjning för att kunna betala lärarna högre löner. Vill man behålla lärarna inom branchen då kanske man också måste betala för det.

    Internationellt sätt har sverige tappat när det gäller resultat i skolan detta har skett stadigt sedan införandet av vinstdrivande skolalternativ.

    Vi hade kunnat ligga där som Finland ligger idag som har ett utbildningssystem som liknar det som vi övergav, där anser man att ungdomarna är landets största tillgång och de satsar mycket resurser och det ger också resultat.

    Så när du pratar om sådana saker som ”heliga” skattekronor, det handlar inte om det. Det handlar om att ha en jämn kvalité rakt över hela landet och att vi inte har samhällsmässigt råd att ge oss ut i en experimentverkstad där det absolut viktigaste för de styrande i sverige är att försvara rätten att ta ut vinst.

    Det blir ofta argumentet som socialism eller kommunism eller att man tar död på valfriheten. Det finns länder som är djupt präglade av regeringar som till mesta delen lutat sig åt höger. Ta nyss avlidna Thatcher. Hon avreglerade och privatiserade en massa saker under hennes tid men hon införde aldrig rätten till vinst i skola eller i vård och omsorgen för skattefinansierad verksamhet. Det jag försöker säga, något som debatten oftas präglas av här i sverige är att förbjuda vinsten i dessa brancher är ingen höger eller vänsterfråga.

    Det handlar om sunt förnuft och göra en resurs tillgänglig och kostnadseffektiv för alla invånare.

    Ta exemplet Kanada. Icke vinstdrivande sjukvård men väldigt mycket av vårdsektorn hanteras av privata företag.

    Det handlar i grund och botten om att inte slösa med skattepengarna och göra den samhällsekonomiskt fördelaktiv på ett sådant sätt att alla gynnas av det.

    Om du skall fortsätta att argumentera för att vinsten gör att det blir bättre kvalité inom skolan och även vården och omsorgen.

    Då får du vara så vänlig att bevisa att det ligger till på det sättet.

    Det finns ingen forskning som backar upp det argumentet.

  16. JohJoh Says:

    Tack för svar.

    Jag förstår att du är trött på argumenten, men jag förstår fortsatt inte… ;o

    Dina huvudargument är:
    ”Grejen är det att brancher som skolan och vården/omsorgen är för viktiga för att man skall skapa en vinstdrivande verksamhet”
    och
    ”När vinsten är det allra viktigaste av allt så kommer inte kravet på kvalité i första rummet”

    Jag köper inte detta.

    Är inte kvalitet på livsmedel oerhört viktigt? Är inte kvalitet på städning jätteviktigt, t.ex. på ett sjukhus. Kvalitet på vägar, byggnader och ventilation kan vara frågor om liv och död. Kvalitet på studiematerial är väl viktigt? etc etc

    Men i dessa fall behöver, enligt dig, inte kvalité stå i första rummet!?

    Gör du skillnad på olika företag, eller menar du att alla företag som vill göra vinst ser vinsten som det ”allra viktigaste” med någon sorts automatik? Man kan inte göra vinst FÖR ATT man levererar bra kvalitet?

    Självklart måste kvalité stå i centrum oavsett verksamhet för att en verksamhet ska fungera i längden och få kunder. Det handlar om att ställa krav och att följa upp dessa.
    Sedan har jag givetvis all respekt för att det är svårare och mer långsiktigt i vård och skola än om man köper in nya möbler…

    Får nog släppa det här. Men tack för dina svar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: