Posts Tagged ‘utbildningspolitik’

Stäng riksinternaten

24 november 2012

Återigen har en skandal uppdagas på ett av våra riksinternatskolor, denma gång Sigtuna.

De nya anmälningar mot Sigtunaskolan (SSHL) handlar om att yngre elever bland annat har fått stryk av äldre elever för att inte ha släckt lampan och att en flicka tvingats suga av en snögubbe inför skolans killar DN

Att denna skola har ett ledarskapspoblem bevisas av denna kommetar.

Han berättar att han varje termin upprepar för eleverna: ”Ni yngre får aldrig känna er tvingade att göra tjänster åt de äldre, ni får aldrig känna er utsatta av de äldre för att de är äldre”. SvD

Han”  som lägger ansvaret på de yngre eleverna är skolchefen Kent Edberg. Vad han borde göra är att förbjuda de äldre eleverna att ta emot tjänster av de yngre.

De sk riksinternaten har spelat ut sin roll. Ta ifrån dem statsbidragen, ta bort särlagstuftningen.

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Lööf sågar Björklund

29 oktober 2012

Björklunds senaste förslag har inte ens testats, än  mindre utvärderats innan nästa kommer farande. Allianskollegan Lööf är lindrigt imponerad.

Bloggat: Martin Moberg,

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Vilka värderingar skapas på ”elitskolan” Lundsberg

20 oktober 2012

Lundsberg är en kopia av engelska internatskolor. Syftet är inte enbart att lära eleverna skolämnen utan att även fostra ett kommande ledarskap. Skolan ska forma de värderingar och den moral eleverna ska bära med sig resten av sina liv.

Manliga elever fick smeka varandra två och två till full erektion medan äldre elevertittar på. Andra fick trä kondomer på kvastskaft och köra in i varandras ändtarm

”Nya elever vid Lundsberg ska tuktas”. Elev blev fasthållen av ett antal killarmedan en av dem slog honom med tillhyggen. Annan elev väcktes mitt i natten och blev sparkad i magen. Kräktes blod. Detta tystades ner av skolledningen. Flera elever grät. En elev blev ”fejkkvävd”. […]

Om en nybörjare gjorde något som misshagade en äldre elev, vad som helst, fick man straffpoäng. Detta medför stora utgifter eftersom man måste köpa sig fri. Detkan röra sig om 10 000-tals kronor. […]

Redan från skolstart får föräldrar veta att de inte ska ta så allvarligt på sitt barns eventuella klagomål/synpunkter på skolan. ”Det är alltid så i början”. Om man som förälder ändå reagerar och kontaktar rektorn får man av rektorn veta att det är just bara ditt barn som har och är problem. Rektorn säger hela tiden attman som föräldrar är ensam om problemenSkolinspektionen

De värderingar som skapas på Lundsbergs kan sammanfattas i några punkter

  1. Sexuella övergrepp och misshandel är OK
  2. De som definierats som överhet har rätt att utöva oinskränkt makt
  3. Utpressning och övergrepp i rättsak är helt OK
  4. Samhällets regler underordnas de egna behoven

Snygga värderingar”eliten” från Lundsberg bär med sig i sina kommande liv. Det förklarar ett och annat…

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Vad händer med Björklunds kortgymnasium?

27 september 2012

Jan Björklund presenterade nyligen ett förslag om 1-åriga gymnasieutbildningar. Inget nämndes när Borg presenterade budgeten, vilket är lite märkligt.

Eftersom jag sitter i Malmö stadsutbildningsnämnd skulle det bli min nämnd som skulle ratta Björklunds kort-gynmasier, alltså vill jag veta hur det blir.

Det slumpar sig så att jag idag och imorgon är på kombinerat möte och utbildning med sagda nämnd. Idag passade jag på att fråga om Björklunds nya skapelse under dragningen om nästa års internbudget, men ingen av förvaltningens chefstjänstemän hade sett några skrivningar. Så:

Vad händer med Björklunds kortgymnasium?

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Björklund undviker grundfrågan om kortgymnasium

21 september 2012

Björklund skriver idag en artikel på Brännpunkt där han försöker svara på de attacker som kommit från företagen och IF Metall. Trots att Björklund använder många ord om annat svarar han inte på grundfrågan:

- Vem ska anställa en 17-åring med 1 års gymnasieutbildning?

Det är också oklart om det överhuvudtaget blir några kortgymnasier

Full förvirring råder nu om budgeten verkligen innehåller Björklunds ettåriga kurser.

Kurserna finns där, påstår Björklunds medarbetare.
Inte då, säger utbildningsutskottets ordförande, moderaten Tomas Tobé
AB

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Företag och Fack sågar Björklunds 1-årsförvaring

19 september 2012

Jan Björklunds förslag om 1-års gymnasium får dubbelt mothugg. Björklund anser att hans skapelse ”leder till jobb” De som ska anställa håller inte med, ej heller de som ska organisera arbetskraften.

IF Metall och våra motparter inom industrin har utvecklat en modell med yrkesintroduktion för de som saknar teknisk gymnasieutbildning. Modellen kan sannolikt ta emot den elev som behöver komplettera något enstaka ämne, men den klarar inte elever som helt saknar den teoretiska grund som en gymnasieutbildning innebär. Varför? Därför att industrijobben i dag kräver en högre teoretisk kunskap än tidigare. IF Metall i SvD

Innan Björklunds öron slutat ringa av vänstersmällen kommer en ny från höger.

Många av våra medlemmar är aktiva i branscher där dem som gått yrkesinriktade gymnasieutbildningar sedan kommer att arbeta. Att skicka en signal om att lärlings- och yrkesinriktade program är till för ”skoltrötta” elever är en farlig signal om att jobb i service, industrier och handel är okvalificerade och mindre attraktiva och ett direkt hån mot dessa företag och deras medarbetare. Företagarna i SvD

Undrar vad Björklund kommer att säga när han träffar arbetsmarknadens parter? ”Ni är okunniga” faller förmodligen platt till marken…

Bloggat: Göran Johansson, Martin Moberg, LO-Bloggen, Badlands Hyena, Christer Magister,

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Björklund garanterar att hans nya kortgymnasium leder till jobb

16 september 2012

Jan Björklund har garanterat att det finns en arbetsmarknad för de som går ut hans nya korta gymnasium.

Oppositionen har ifrågasatt om det finns en arbetsmarknad för 17-åringar som bara har ett års gymnasieutbildning. Jan Björklund, som räknar med hård kritik för förslaget, avfärdar den invändningen.

– Det leder till jobb som kanske inte är lika kvalificerade eller lika välavlönade. Men det är bättre att de får en viss yrkesutbildning än att de bara hoppar av och slås ut, säger han. DN

Det leder till jobb”, säger Björklund. I mina öron luktar det som ett klart vallöfte. Lärarfröbundet sågar Björklund med orden ”Björklund lärde sig inte sin läxa”:

Bjökrlund motiverar sin nya ”skola” med sitt eviga ”Alla kan inte bli akademuiker”. Vem f-n har påstått att ska bli akademiker? Visa mig den som sagt att alla SKA bli akademiker. Däremot ska alla som vill ha en möjlighet att bli akademiker, vilket är en ohygglig skillnad.

Jag hade inget som helst intresse av akademiska studier när jag var tonåring. Jag hade knappt intresse av gymnasiet, men tog mig igenom 2-årig social linje med medelmåttiga betyg. Efter några års arbete på ett sågverk och ASEA ABvar det dags byta spår. Komvux ledde till Lunds universitet etc. 1985 fanns det möjlighet för mig att läsa in gymnasiet på nytt och ta mig till Lund. Idag är det svårare. Jag blir seriöst sur på Björklunds förenklade resonemang.

Åter till ämnet. Vad säger arbetsgivarna om dessa nya gymnasister. Björklund garanterar en arbetsmarknad, men vad säger arbetsgivarna? Kommer de at anställa 17-åringar med ett års gymnasium när arbetslösheten är 8-10%? Kommer de någonsin i någon större utsräckning anställa 17-åringar med ett års utbildning?

Våren 2014 tar den första kullen examen. Hösten 2014 får vi en antydning om Björklunds löfte håller.

Bloggat: Peter Högberg, Roger Jönssons inlägg om Working poos rekommenderas

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Friskolornas första kris

07 augusti 2012

Hittills har friskolorna och deras ägare kunnat existera på en svällande marknad. För de friskolor som verkar inom marknadssegmentet gymnasieskola väntar nu några grymma år. Boven i dramat kallas demografi, under perioden 2010 – 2015 kommer elevkullarna på gymnasiet att minska. En av fem elever försvinner under denna period.

I Malmö märker vi att friskolorna i flera fall avstår från att starta årskurs 1, vilket gör att deras volymer kommer att minska avsevärt under de kommande åren. Årets intagning är också den första på flera år där våra kommunala gymnasieskolor ökar sin marknadsandel.

När friskolorna inte kan starta sina utbildningar får de heller ingen elevpeng, men har fortfarande fasta kostnader för lokaler och viss adminstration, kostnader som måste bäras genom ägartillskott eller genom den elevpeng friskolan får de utbildningar som de facto startats.

Vissa friskoleföretag kommer att gå i konkurs, vilket kan få konsekvenser i flera led. Sten Svensson spekulerar:

I denna nya situationen upptäcker många fristående gymnasieskolor att de har problem med att fylla sina elevplatser och att de har fått ekonomiska problem. Vi ser nu de första tecknen på en klassisk överproduktionskris eller en bubbla inom den fristående gymnasiebranschen. Under de goda åren har många skolföretag vuxit snabbt och nu står de med för stor kostym. […]

I dag kan valet av gymnasieskola liknas vid att välja en bank med insättningsgaranti eller en bank utan. I det läget kommer allt fler att välja en kommunal skola där utbildningen är garanterad eftersom en kommunal skola inte kan gå i konkurs. När detta blir uppenbart för eleverna kan det bli en massflykt från de fristående gymnasieskolorna och krisen är ett faktum. DN

Kris eller inte friskolorna upplever just nu något nytt – en krympande marknad. Eleverna tvingas fråga sig om deras skola finns kvar under hela deras studietid när de ska välja. Risk blir en faktor.

Nedgången och den ofrånkomliga strukturomvandlingen kommer att få konsekvenser. Hur landskapet ser ut när demografin vänder upp igen runt 2017 vet ingen, men mitt tips är det då på friskolefronten råder ett oligopol där 2-3 aktörer kontrollerar 90% av de gymnasiala friskolorna.

Bloggat: Roger Jönsson,

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Björklund, Stern, Valtersson & Chile…

17 juni 2012

…har en sak gemensamt. De älskar att skattefinansierade friskolor fritt kan dela ut vinstpengar.

Kritiken mot vinsterna i friskolorna har nu letat sig in på Expressens ledarsida

Politiska nyckelpersoner har köpts över för att bedriva lobbying på den rödgröna planhalvan. Mona Sahlins gamla högerhand, Stefan Stern, är numera lobbyist åt Magnorakoncernen, som bland annat äger Kunskapsskolan. Och Miljöpartiets Mikaela Valtersson är vice vd i samma vinstdrivande skolföretag.

Det som har utlöst den senaste paniken inom näringslivet är LO-kongressens beslut nyligen att verka för ett förbud mot vinster inom vård, skola och omsorg. Man behöver inte ha särskilt livlig fantasi för att föreställa sig att S-kongressen skulle kunna följa efter nästa år. […]

Vid sidan av Sverige och Chile finns det inga länder i världen som tillåter skattefinansierade friskolor med fri vinstutdelning. Det anses till och med för höger för högern i Storbritannien och USA. Expressen

De som anser att ett förbud mot utdelning av vinster i skattefinansierda friskolor utgör ett hot mot skolans utveckling anser då att skolutvecklingen i samtliga länder förutom Sverige och Chile är hotade.

Många svenska debattörer framhåller Finland som ett exempel för svensk skola. De glömmer ofta att nämna att Finland inte har friskolor.

När Stern, Valtersson, Uvell & co orerar om hoten mot den svenska skolan är det inte eleverna eller skolan de värnar. De agerar på uppdrag av de som betalar deras löner och de värnar deras vinster.

När Svenskt Näringsliv, Almega & Timbro spottar ur sig rapporter är det viktigt att inse vem som betalar. Intresse ljuger som bekant aldrig.

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern.

Lyckad sommarskola kräver motiverade elever

13 juni 2012

Jag ser i DN att mina partikamrater i riksdagen producerat ett förslag om obligatorisk sommarskola för de som inte klarar godkänt i grundskolan. I ljuset av att 10% av eleverna inte går ut grundskolan med fullständiga betyg är det ett bra förslag.

Erfarenheten ger vid handen att sommarskolan var framgångsrik. Bland de elever som genomgick betygsprövning i anslutning till sommarskolan resulterade sex prövningar av tio i att eleven fick ett betyg. Emellertid var det alltför få elever som deltog. År 2010 var det bara 3,9 procent av det totala antalet elever i 7:an till 9:an som deltog. Detta ska jämföras med att det är drygt 12 procent som inte når målen. DN

60% av de som idag går sommarskola klarar sin examen, men do som väljer att gå är också de mest motiverade.

För att obligatorisk sommarskola ska lyckas måste skolan kunna motivera eleverna som deltar.

Bloggat: Peter Högberg, Johan Westerholm, Peter Andersson, Thomas Böhlmark,

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 239 andra följare