Inlägg märkta ‘utbildning’

Utbildning är vägen till arbete

23 april 2014

Utbildning_arbetslöshet

Vi vet att 1 av 5 företag i Sverige tvingas tacka nej därför att de inte kan hitta personal med rätt utbildning. Vi vet att det finns 8% arbetslösa. Vi vet att unga utan gymnasieexamen har skyhögt större arbetslöshet. Lösningen, eller i vart fall en del av de, är alltså utbildning, .

Politik kan ibland vara dramatiskt, oftast är det inte så. Det är inte samma sak som att det är trist. Dagens förslag från S ett kunskapslyft för fler jobb är vare sig nytt eller nyskapande. Men, det är en väg som fungerar.

Så enkelt kan politik ibland vara. Inget hattande, ingen dramatik utan ett vardagsgnet som ger önskat resultat.

Om någon undrar – det är det som är regeringsduglighet.

Mer information från ett PM, en presentation och en sammanställning över förslag kopplade till vår kommande vårmotion.

Ny friskoleskandal – miljoner ute på vift

15 april 2014

bank och pengarDe kommer som regn på semestern, friskoleskandalerna. Nu är det Praktiska som använt en hög miljoner avsedda för praktik till – annat.

Forskaren Ingrid Berglund och hennes kolleger vid Stockholms universitet granskade statsbidraget på uppdrag av Skolverket.

– Det var flera arbetsgivare som hörde av sig och var arga. De hade inte fått några bidrag från skolorna, flera av dem visste inte ens att det fanns förrän vi berättade det, säger hon.

Ingrid Berglund säger att arbetsgivarnas kritik ”nästan uteslutande” handlade om Praktiska Sveriges skolor. Mellan 2008 och 2010 fick skolorna 25.000 kronor per lärlingselev och läsår. En statlig utredning visade att ”nästan inget alls” av statsbidraget till fristående skolor gick till att ersätta arbetsgivare.

– De åren fick Praktiska nästan 200 miljoner kronor från staten, pengar som borde ha gått till lärlingsplatser, säger Ingrid Berglund.

Under samma period öppnade Praktiska Sverige totalt 28 nya gymnasieskolor. DN

Lärlingsplatser utan praktik blir ungefär som att ha kräftskiva utan kräftor. De som får ta smällen är eleverna och företagen som behöver utbildad personal. Ungdomarna riskerar arbetslöshet och företagen riskerar att tvingas tacka nej till order.

Friskoleliberalerna kommer förmodligen att hävda att detta bara ”är normala affärsmetoder” eller kanske anklaga mig för att vilja förvandla Sverige till DDR.

Våra skattepengar avsedda för utbildning används till något annat. De är ute på vift.

Det är inte acceptabelt.

Varför ljuger Billström om undantag från simundervisning i Malmöskolor?

13 april 2014

Billstrom_73d6258dTobias Billström uttalar sig i SvD

Han lyfter även fram simundervisningen.

– Det finns klasser i Malmö där så många som 25 procent av eleverna är undantagna från simundervisning. Det är anmärkningsvärt med tanke på att det är en kunskap som alla har rätt till. SvD

Borgerliga tidningen Sydsvenskan kollar hur det ligger till.

Sydsvenskan har kontrollerat ministerns uttalande. Vi skickade ut en enkät till alla rektorer i Malmö och frågade om någon av deras elever är undantagna från simundervisningen, och om så är fallet, varför?

Samtliga skolor utom en har svarat. Av alla skolor är det en enda som anger att de har elever som är undantagna från simundervisningen av religiösa eller kulturella skäl. Det handlar om två flickor. Några få andra skolor har en till tre elever med undantag, men då är det av andra orsaker, som klorallergi eller funktionshinder. SdS

För den som undrar var det Bladins som inte svarade.

Min fråga till Billström är: Varför ljuger du?

Alliansfritt listar andra grumliga uttalanden från Statsrådet Billström

Skolpolitik för att värna barnen eller den egna taburetten?

25 mars 2014

janbjorklundhattNär Björklund & Co läser reaktionerna från de borgerliga ledarsidorna lär försäljningen av Losec & sånt gå upp.

SvD är som vanligt mest positiv, men lyckas ändå såga kärnpunkten; ”Betyg från fjärde klass. (Nja, låt de redan genomförda reformerna sätta sig först.)

DN argumenterar utifrån synpunkten att betygsfrågan inte är det centrala.

Men vad Sverige framför allt behöver är ett bredare skifte i synen på kunskap. Det viktigaste handlar om lärarna, om deras yrke och möjligheter att i vardagen möta alla sina elever med höga förväntningar och tydliga krav.

Det handlar inte bara om lön, status och grundläggande lärarutbildning. Lärare måste ges bättre förutsättningar att tillsammans utveckla sina undervisningsmetoder, och de måste i sin vardag ha en nära dialog med sina elever om hur de ska nå längre.

Betyg redan från fyran vore i sammanhanget inte mer än en detalj.DN

Expressen är elakt ärlig när de drar skynket av borgerlighetens taktiserande

Nu har steg två i strategin inletts. Nya konfliktlinjer ska dras upp som flyttar över debatten på alliansens planhalva. Nyligen gav regeringen den gamla fackbasen Metta Fjelkner i uppdrag att utreda problemen med ordning och reda i klassrummen. Utredningen ska presenteras redan den 31 juli, det vill säga mitt i upptakten till valrörelsen.

Det andra utspelet kom på måndagens DN Debatt. Regeringen vill att betyg ska införas redan från årskurs fyra. Hjärnforskaren Martin Ingvar får i uppdrag att leda en intern utredning, som – kan man tänka sig – väntas bli klar mot slutet av sommaren.

Vad Ingvar ska utreda på denna korta tid förblir en aning oklart. Förslaget är ju redan färdigpaketerat och Ingvar har för enkelhetens skull redan sin uppfattning klar. Misstanken ligger nära till hands att utredningen mest är en kuliss för att skänka legitimitet åt regeringens förslag under valrörelsen. Expressen

Vad Regeringen Reinfeldt gör är att använda skolpolitik, inte för att förbättra utbildningen, utan som en hävstång för att vinna valet.

Det är rätt cyniskt att använda skolpolitiken för värna den egna taburetten.

Ledarsidorna

Ledarskribenterna strider om #knäckebrödslinjen

23 mars 2014

För någon dag sedan efterlyste jag reaktioner från borgerliga tyckare. Det kom att par.

Anna Dahhlberg på Expressen förvånade mig genom att vara vettig, medan Tove Lifvendahl på SvD laddade och sköt på budbäraren. Ledarsidorn ger TL vad hon förtjänar.

”Hon siktar in sig på Uppdrag Granskning  och försöker förminska och förringa dess journalistiska prestation. Härskarteknik när den är som mest raffinerad.”

Jag rekommenderar att ni läser hela inlägget. Jag kan också rekommendera ett inlägg från AB.

Gonzales var anställd på Hälsans förskola Torget i Rinkeby under tre månader 2007. Sedan sa hon upp sig. Torget var den första förskolan som förre FP-politikern Bijan Fahimi och hans fru Narges Moshiri öppnade.
Till frukost fick varje barn en halv mjuk macka. Ville barnen ha mer var det knäckebröd som gällde. Vid mellanmålen kunde barnen få två, tre gurkstavar per barn. Andra dagar fick de pannkaka. Men bara en per barn.
Födelsedagar firades aldrig

Cissi minns särskilt en gång när Narges Moshiri kom till förskolan med krossade tomater från det egna hemmet.
– Hon sa att det hade blivit över. Det var en halv burk.

Borgerligheten grundsyn firar verkligen triumfer…

Knäckebrödsliberalismen firar nya triumfer

20 mars 2014

knäckebrödKnäckebrödsliberalismens främste företrädare, folkpartisten Bijan Fahimi, ägare till Hälsans förskola, vägrar möta föräldrarna i öppen debatt. Fahumi är som styrelseledamot i Svenskt Näringsliv och  vice ordförande för Almega även en tungviktare inom näringslivet. Av någon anledning rycker ingen av dem ut för att försvara sin medlem, styrelseledamot och vice ordförande.

Det är också tyst på de borgerliga ledarsidorna, vilket är förståeligt. Det är svårt att spinna förskolebarn på vatten och bröd till något positivt.

Borgerligheten fick just vad de inte ville ha. En ny Caremaskandal som träffar alla, som har någon slags förhållande till små barn, mitt i veka livet.

Bloggat: Moberg, Martin Moberg, Ola Möller, Roger Jönsson * två

Skilda Världar – Kommunal jämför privat, offentlig & ideell barnomsorg

19 mars 2014

kommunal_rapportKommunal har släppt en rapport titulerad ”Skilda världar – en jämförelse mellan kommunalt, ideellt driven och bolagsdriven förskola”. Den som vill läsa hela kan klicka på länken. Några fakta ur rapporten

  • De bolagsdrivna förskolornas etableringsmönster. Det är stora  geografiska skillnader var förskolor av olika driftform är etablerade. Bolagsdrivna förskolor är tydligt koncentrerade i storstadsregioner medan ideellt och kommunalt drivna förskolor finns i hela landet.
  • De fristående förskolorna har kortare öppettider än kommunalt drivna förskolor.
  • I ideellt drivna förskolor lägger över hälften av föräldrarna ned arbete  och tid på förskolans drift
  • Kortare öppettid och föräldrars arbetsinsats frigör resurser som i fristående förskolor tycks gå in i verksamheten i de ideellt drivna förskolorna medan frigjorda resurser i bolagsdrivna förskolor främst stärker företagets resultat.
  • Otydliga kösystem kan bidra till att mer aktiva föräldrar kan tjata sig in eller att förskolor kan ”välja barn” ur kön

Rapporten konstaterar även

Sedan 2009 är det lag på att alla fristående barnomsorgsverksamheter i en kommun ska få samma ersättning per barn som den kommunala förskolan. Barnomsorgspengen till fristående förskolor ska vara den genomsnittliga kostnaden per barn i kommunens egna förskolor. Resultaten i den här studien pekar på att barnen i fristående förskolor inte är lika resurskrävande som barnen i kommunalt drivna förskolor. Problemet är att de resurser som frigörs i fristående förskolor stannar där i stället för att omfördelas till mer resurskrävande barn. Slutsatsen är att det finns tendenser till segregering på förskolemarknaden. Effekten av den segregeringen riskerar att slå mot just de barn som mest behöver en förskola av hög kvalitet.

Rapporten visar att det finns skillnader mellan de tre olika driftformerna kommunalt drivna, ideellt drivna respektive bolagsdrivna förskolor. Skolverket redovisar oftast endast skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. Därmed har skillnader mellan ideellt drivna och bolagsdrivna förskolor dolts. Det är en allvarlig brist

Underlaget kommer från en medlemsundersökning, en föräldraenkät samt andra undersökningar samt offentlig statistik. Rapporten är författad av Ulrika Lorentzi och Olof Widmark.

Kommunal har även några förslag, men den nyfikne får läsa rapporten.

Bloggat: Moberg 

Härmapa, härmapa, härmapa…

11 mars 2014

apa_lrg_75429022När jag som väldigt ung växte upp var det understundom populärt att härma folk, detta i syfte att småtrissa dem. Svaret var epitetet härmapa. Så småningom utvecklades det något avmätta uttrycket ”Dagens Eko”.

Dagens skolpolitiska utspel från borgerligheten har absoluta drag av såväl härmapa som dagens eko.

Mindre klasser, fler speciallärare och fler lågstadielärare” skriver borgerligheten i DN. Annie Lööf svara på frågan om de inte kopierar socialdemokraternas förslag. Svaret från Lööf är ”Nej”.

Punkt 1 i socialdemokraternas program Mindre klasser – mer kunskap lyder ”Mindre klasser – fler lärare och speciallärare”. Skulle jag vara bussig mot Lööf skulle jag säga att hon inte känner till S-programmet för skolan…

En pikant detalj i dagens borgerliga eko är att satsningen inte rör vårbudgeten utan nästa års budget. ”Satsningen gäller från och med 2015”, säger de till DN. Av någon anledning presenteras ekot ändå som en del av vårbudgeten.

Jag är å ena sidan glad att den moderatledda alliansen skrotar sin egen misslyckade politik till förmån för en socialdemokratisk som fungerar. Å andra sidan kan jag åter konstatera att regeringen är trött, sliten och idélös.

Väljaren frågar sig varför de ska rösta på Dagens eko när originalet finns tillgängligt.

Läs Jönsson i Ystad!

Svenska universitet tappar mark

06 mars 2014

c1862-arrogansentaggDet är bara att konstatera att svenska universitet tappar mark. Idag kan vi läsa att de klassiska universiteten i Lund och Uppsala inte längre finns i topp 100 vad gäller anseende.

För någon vecka sedan kunde vi läsa att Sverige slängs ut ur ENQA(European Association for Quality Assurance in Higher Education). Orsak?

Bakgrunden är att regeringen 2010 genomdrev en ny modell för att kvalitetsgranska högskoleutbildningar, trots kritik från stora delar av den svenska universitetsvärlden och dåvarande universitetskanslern Flodström som avgick i protest.

Även ENQA invände. Dels mot en politisk styrning av dåvarande Högskoleverket, dels mot att de svenska granskningarna fokuserade för mycket på studenternas resultat – examensarbeten – och för lite på lärandet i stort. ENQA satte Sverige under granskning varpå regeringen aviserade en översyn av modellen.

I år gick respiten ut och ENQA skulle ta ställning till om Sverige kunde bli fullvärdig medlem igen. Men nyligen stod det klart att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) begärt att ENQA:s granskning av Sverige skulle skjutas upp ett år, och fått nej. Det får följden att det svenska medlemskapet upphör i höst och inte blir aktuellt på minst ett par år. Expressen

Det har gått fyra år och nu kastas Sverige ut från en organisation vars mål och syfte är kvalitetssäkra högre utbildningar. På UKÄs hemsida kan vi läsa att Sverige trots kan ansöka om ett slags anknytningsavtal. Från fullvärdig medlem till att vara anknuten.

Den högre utbildningens kvalitet och våra universitets anseende är avgörande för vår möjlighet att attrahera duktiga studenter. Om inte våra universitet kan leverera hotas Sveriges långsiktiga utveckling.

Eleverna fortsätter fly yrkesgymnasiet

04 mars 2014

gam_overEkot är först ute med en nyhet som känns som en mindre kär gammal vän. Niondeklassarna ratar yrkesprogrammen trots att möjligheterna till jobb är stora.

Tre mil från Skövde ligger Skara och här finns Skaraborgs enda plåtslagarutbildning, också det är ett bristyrke. Medellönen för en plåtslagare är i snitt 29 500 kronor i månaden SR

Detta medför att de företag som behöver folk måste säga nej till order. Istället för att anställa mer folk ligger de kvar på samma nivå. Det får också följden att folk som skulle kunnat fåt ett jobb inte får det. Som lök på laxen tappar stat & kommun skattekraft. Det är alltså rätt allvarligt.

Vad beror då detta på? Jag ser två huvudorsaker:

Yrkesprogrammen ger inte längre högskolebehörighet. Många unga vill hålla sina möjligheter öppna och väljer därför en utbildning som möjliggör det.

Industriarbete är inte attraktivt. Här ligger det stora ansvaret på företagen. Tyvärr verkar inte företagen ta detta enkla fakta till sig. De anser att kommunerna ska marknadsföra yrkesprogrammen bättre.

När högstadieeleverna söker till ett yrkesprogram söker de till yrket efter skolan, inte till skolan som sådan. Är byggjobb attraktivt är det många som söker byggprogrammet. Är byggjobb oattraktivt spelar det ingen roll om byggutbildningen sker i ett slott med tak av marsipan.

Marknadsföringen av utbildningarna spelar viss roll, men den stora faktorn är hur det bakomliggande yrket uppfattas av de niondeklassare som söker.

Ansvarigt statsråd Björklund har som vanligt en tredje förklaring


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 148 andra följare