Sverige: Spets eller bakvatten

Jag var på skolriksdagen under veckans två första dagar. För den som undrar är skolriksdagen en 2-dagar megakonferens för skolpolitiker och folk från proffessionen. Arrangör är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ett par siffror satte sig i mitt huvud.

• Kina har satt upp ett offentligt mål att 50% av alla ungdomar ska högskoleutbildning
• Sydkorea har satt upp ett offentligt mål att 80% av alla ungdomar ska ha högskoleutbildning

Dessa båda asiatiska länders målsättningar avseende deras nationers utbildningsnivå säger väldigt mycket på hur de definierar sig själva och vilka mål de har för sina respektive nationer. Kina signalerar att de inte kommer att vara nöjda med att vara världens industri, de vill även ha forskningen och utvecklingen. En annan signbal är att de heller inte är nöjda med att låta utländska bolag äga produkternas varumärken, de vill bygga egna.

Sydkorea å andra sidan signalerar att de i princip struntar i den industriproduktion som inte är väldigt avancerad. De har målet att bli en kunskapsnation. De ska exportera vetande och importera varor. Sverige ska konkurera med Kina och Sydkorea. Hur ser våra målsättningar ut?

Den svenska regeringens målsättning är att år 2020 ska andelen unga utan gymnasiekompetens vara under 10 procent. I dag ligger andelen i Sverige på cirka 8 procent. Den svenska regeringens så kallade målsättning är alltså att andelen unga utan gymnasiekompetens inte behöver minska. Ribban ligger för lågt.

Samma sak gäller den högre utbildningen. Sverige har satt som mål att andelen 30–34-åringar som har minst en tvåårig högre utbildning (högskola eller yrkeshögskola) ska ligga mellan 40 och 45 procent. I dag är andelen 43,4 procent. Sverige har alltså redan uppfyllt sitt mål SvD

Frågan vi alla måste besvara är: ”Vilken typ av nation ska Sverige vara?” Ska vi vara en spetsnation eller ska vi ligga i bakvattnet? De politiska partiernas ambitioner för den framtida svenska utbildningsnivån ger svaret.

Vi kan inte ha lägre ambitioner än Kina såvida vi inte har ambitionen att tillverka enkla lågprisprodukter för den asiatiska marknaden.

Bloggat: Martin Moberg, Jan Andersson,

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Björklund mot väggen

Expressen skriver om Björklunds senaste utredning - vi kan kalla den ”Skyll inte på mig”. Björklunds utredare skall utreda hur lång tid det tar innan hans reformer eventuellt får verkan. Expresen gör ett veritabelt lustmord på Björklunds politiskam gärning och motiven till hans senaste utredning.

Kanske vill Björklund ha utredningen som tillhygge i skoldebatten 2014: ”Allt är fortfarande ert fel, Damberg, det visar en utredning!” Expressen

Samtidigt som Björkluns skådar i sin kristallkula presenterar skolverket en rapport om hur verkligheten ser ut efter snart 7 år med Björklund.

Skillnaderna mellan skolor med bra och dåliga resultat har ökat dramatiskt och sannolikt har det fria skolvalet bidragit till utvecklingen. Att förbättra likvärdigheten, stärka läraryrket och ha en långsiktig skolpolitik är de tre viktigaste områdena för att höja resultaten och kvaliteten i den svenska skolan. Det slår Skolverket fast i en ny rapport Skolverket

Löfven, Damberg & Baylan kräver i en artikel på DN debatt en extra debatt i riksdagen om den svenska skolan. I ljuset av skolverkets rapport ser jag inte att vare sig Björklund eller moderaterna kan säga nej.

Ge skolan långsiktiga spelregler. Skolverket framhåller att den svenska skolan behöver långsiktighet för att klara av att möta de utmaningar som den står inför. Skolan behöver få arbetsro och möjlighet att utveckla det som är viktigast – mötet mellan lärare och elev. Skolan behöver inte nya betygssystem varje mandatperiod. Den behöver arbetsro. Lärarna behöver inte heller den ovisshet som den usla implementeringen av lärarlegitimationen inger. De behöver tid att fokusera på att utveckla undervisningen. DN

Jan Björklund har varit ansvarigt statsråd för Sveriges skolor sedan valet 2006, han har varit tongivande i den skolpolitiska debatten längre än så. När ska Björklund börja ta ansvar?

Bloggat: Martin Moberg, Roger Jönsson,

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Ett annat perspektiv på lärarutbildningen

I spåret av DNs och andra larm artiklar om lärarutbildningen och vem som antas ger Astrid Söderbergh Widding, Rektor vid Stockholms universitet, en mer nyanserad bild. DNs test är att vem som helst kan komma in på lärarutbildningen, men Widding ger som sagt en annan bild.

För den andra gruppen studenter, dem som kommer in på betyg, är bilden den rakt motsatta. Där stiger söktrycket och meritpoängen, inte bara vid Stockholms universitet utan i hela riket. Söktrycket ökade t ex med 21% inför ht 2012 jämfört med året innan. Den terminen krävdes det 14.70 i meritpoäng för att komma in på förskollärarutbildningen, 17.10 för grundlärare F-3 och 14.65 för grundlärare 4-6. För ämneslärare 7-9 i svenska, svenska som andraspråk och engelska krävdes 13.80 och för gymnasiet 19.00 – att jämföra med 16.65 för att komma in på nationalekonomi. Helhetsbilden är alltså en helt annan.  Astrid Söderbergh Widding Blogg

Widdings lösning är att skrota gruppen som antas på högskoleprov helt och hållet, men det är att kasta ut barnet med badvattnet. Det är viktigt att kunna byta bana mitt i livet och många bra lärare är just bra lärare därför att de har mer i bagaget än lärarutbildningen. Högskoleprovsgruppen ska enligt mitt sätt att se det vara kvar, men vi måste se över antagningen.

Widding har dock helt rätt i att lärarutbildningen inte behöver falska larmsignaler. Vad som behövs är en kartläggning och analys av de faktiska problemen och skarpa lösningar.

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

SvD & DN är osedvanligt oseriösa idag

Att se borgarpressen gå i taket är ett säkert tecken på att ett förslag från S ligger rätt. Per Gudmundssons ledarstick bekräftar än en gång den tesen. PG ser visserligen problemet när han skriver att ”man är praktiskt taget oanställningsbar utan gymnasiebetyg”, men sen kommer slutklämmen.

Men om nu Socialdemokraterna ändå tror att obligatorier fungerar – varför stanna vid gymnasiet? Vår position i den globala konkurrensen skulle förbättras avsevärt om samtliga också hade eftergymnasial utbildning. Lagstadgad högskola är bara en naturlig utveckling. Om trycket hårdnar i framtiden kan S alltid lansera obligatorisk doktorsgradSvD

Den som inte har svar kan bara svinga, vilket är vad PG gör. Hade han bemödat sig om att läsa förslaget hade han förstått att ingen tror att ett obligatorium löser allt. Han kanske också skulle ha upptäckt att Nederländerna har skolplikt mellan 5 och 13 år. Han drar heller ingen slutsats utifrån en korrekt problemformulering. Men PG vore inte PG utan stolpskottsartiklar – jag är inte förvånad.

Förvånad blir jag däremot när jag läser en osignerad ledare i DN om debacclet med den sk ”Jobbpakten”.  Först lägger DN hela skulden på LO trots att SN bröt förhandlingarna. Sedan kommer detta.

S-lösningen går ut på att fördubbla arbetsgivaravgiften för unga och att alla ska ha högkvalificerade jobb DN

Det är minst sagt oseriöst av DN att påstå att Socialdemokraternas enda åtgärd (det är vad DN skiver) för att skapa jobb är att ta bort åtgärder som bevisligen inte fungerar och använda skattebetalarnas pengar på ett bättre sätt. Arbetsmarknaden skriker efter yrkesutbildad personal, S har presenterat massiva utbildningssatsningar, men det låtsas inte DN om.

SvD uppfyller mina redan lågt ställda förväntningar, DN gör mig besviken.

Bloggat: Roger Jönsson, Martin Moberg, Peter Högberg,

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Sverige har redan obligatorisk gymnasieskola

Idag finns ingen arbetsmarknad för unga med enbart grundskola, utan att ha fullgjort gymnasium är man körd på arbetsmarknaden. Det är den verklighet som vi politiskt aktiva måste förhålla sig till. Det innebär att vi i praktiken, om än inte formellt, redan idag  har gymnasietvång.

Ur det perspektivet välkomnar jag beskedet från Löfven och Baylan. Vi kan inte navigera utifrån en felaktig karta. Utbildningssystemets grundläggande uppbyggnad styrs av hur samhället producerar varor och tjänster. Jordbrukssamhällets behov skilde sig från det framväxande industrisamhällets, vilket gjorde att skolan förändrades. Nu är det dags igen.

Från högerhåll kommer invändningarna att hagla. Ett argument jag redan sett någonstans är det om skoltrötta 16-åringar. Dessa personer har sällan några alternativ förutom en from önskan om att låglönejobb ska lösa allt. Jag köper inte det.

Det är inte unga som misslyckas i skolan, det är skolan som misslyckas med att äta unga som de individer de är.

Eleverna ska få det stöd de behöver för att klara sin utbildning. Det är samhällets och skolans ansvar. Skoltrötthet kan aldrig mötas med uppgivenhet eller kravlöshet. Skolan behöver jobba strategiskt med att behålla elevers studiemotivation och individualisera stödet till varje elev DN

Ovanstående insikt gör mig glad. Motivation skapar lärande. Vi lär oss av den enkla orsaken att vi väljer att lära oss.

Bloggat: Gunilla funderar, Johan Westerholm, Ola Möller, Roger Jönsson, Martin Moberg,

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Lööf sågar Björklund

Björklunds senaste förslag har inte ens testats, än  mindre utvärderats innan nästa kommer farande. Allianskollegan Lööf är lindrigt imponerad.

Bloggat: Martin Moberg,

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Varför har regeringen tummen i baken?

Ibland påminner Sveriges regering om orginaltiteln till ”Staten och kapitalet”, dvs ”Den ena handen vet (inte) vad den andra gör”.

Å ena sidan beslutarregeringen att spendera pengar på att utbilda ingenjörer Sverige behöver. Å andra sidan låter regeringen bli att ta till vara de ingenjörer vi faktiskt har.

Samtidigt som regeringen vill satsa pengar på att utbilda flera hundra nya ingenjörer så tvingas många utländska studenter som redan läser på svenska universitet att lämna landet så fort utbildningen är klar – om de inte kan visa att de har ett jobb. Det har länge funnits en bred politisk enighet om att ändra reglerna, men fortfarande har inget hänt SR

Det finns en bred majoritet för att låta utländska studenter stanna 6 månader för att kunna söka jobb och få svar på de ansökningar som redan finns hos olika företag. Remissinstanserna är positiva, majoriteten finns så vad väntar regeringen på?

Dags för major Björklund at ge kommandot: Tumme ur!

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern,

Tobé får på tafsen

Den skolpolitiske talespersonen för de nya moderaterna, Tomas Tobé, får nu kritik från alla håll för sitt förslag att skära i estetutbildningen.

–Tillvaron är osäker för många unga som läst estetiska ämnen. Utbildningarna måste kopplas bättre till arbetslinjen, säger Tobé. SvD

Uttalandet ledde till rätt brutala sågningar av Tobé från olika moderata håll och kanter. Ytterliogare kritik kommer från flera håll.

En artikel från en estetlärare kan sammanfattas i fyra tänkvärda punkter

1. Estetprogrammet är ett högskoleförberedande program, inte ett yrkesprogram.
2. Gymnasieskolan har nyss gjorts om, Undersökningen Tobé hänvisar till baseras på gamla systemet. Kanske dags att utvärdera nya systemet innan det rivs upp.
3. Impopulära utbildningar blir inte attraktiva bara för att de populära skärs ner.
4. I ett liv där karriärbyte är standard är en bred utbildning bra.

Från ledarplats i SvD kommer en annan mer personlig salva.

Men Tobé hamnar fel då han överväger en minskning av antalet platser på det estetiska programmet. Han konstaterar att efterfrågan på nyutexaminerade gymnasieesteter inte är särskilt stor. Visst är det så, men långt ifrån alla elever på de estetiska programmen räknar med att bli stjärnor inom musik, film eller dans. Många vill helt enkelt utveckla sina talanger parallellt med de teoretiska studierna, fullt medvetna om att endast gymnasieutbildningen inte kommer att garantera framtida försörjning.

Det visste både jag och många andra elever på Rytmus musikgymnasium i Stockholm, där jag som ganska skoltrött 16-åring började läsa estetiskt program. Vi var många som sällan hade tyckt att skolan var livets mest inspirerande del. Det förändrades på gymnasiet. Måndagen blev veckans bästa dag. Även vi som egentligen aldrig tänkte oss en framtid som yrkesmusiker kunde blanda teoretiska kärnämnen med inspirerande musikstudier, och vi kunde åtminstone testa vart musiken kunde ta oss. Vissa hamnade på scener eller i inspelningsstudior. Andra träffade jag senare på universitetet. SvD

Tobés artikel visar vilken snäv syn moderaterna har på utbildning, bildning och lärande. Jag flera kamrater som gick olika former av estetiska utbildningar. Ingen av dem jobbar inom kultursektorn, men de har stor nytta i sina nuvarande jobb av gymnasietidens kulturella del. Möjligheten att få uttrycka sig själv hjälper folk att växa och uppfylla sin potential äben inom andra områden än de rent kulturella.

Bloggat: Göran

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern,

Björklund nonchar industrins rekryteringsproblem

Svensk industri har problem med att hitta folk. De har så pass svårt att hitta folk att de i många fall tvingas tacka nej till order. Samtidigt flyr Sveriges unga industriprogrammen. När Sveriges utbildningsminister håller tal viftar han bort frågan. ”Det är inget problem”, anser han. Björklund föredrar att prata om annat.

Om någon månad får jag siffrorna för höstens antagning i Malmö. Jag blir fövånad om de visar något annat än ett fortsatt ras för industriprogrammen. vilket försvårar industrins framtida rekrytering.

Bloggar: Peter Högberg, Martin Moberg

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Björklund, Stern, Valtersson & Chile…

…har en sak gemensamt. De älskar att skattefinansierade friskolor fritt kan dela ut vinstpengar.

Kritiken mot vinsterna i friskolorna har nu letat sig in på Expressens ledarsida

Politiska nyckelpersoner har köpts över för att bedriva lobbying på den rödgröna planhalvan. Mona Sahlins gamla högerhand, Stefan Stern, är numera lobbyist åt Magnorakoncernen, som bland annat äger Kunskapsskolan. Och Miljöpartiets Mikaela Valtersson är vice vd i samma vinstdrivande skolföretag.

Det som har utlöst den senaste paniken inom näringslivet är LO-kongressens beslut nyligen att verka för ett förbud mot vinster inom vård, skola och omsorg. Man behöver inte ha särskilt livlig fantasi för att föreställa sig att S-kongressen skulle kunna följa efter nästa år. [...]

Vid sidan av Sverige och Chile finns det inga länder i världen som tillåter skattefinansierade friskolor med fri vinstutdelning. Det anses till och med för höger för högern i Storbritannien och USA. Expressen

De som anser att ett förbud mot utdelning av vinster i skattefinansierda friskolor utgör ett hot mot skolans utveckling anser då att skolutvecklingen i samtliga länder förutom Sverige och Chile är hotade.

Många svenska debattörer framhåller Finland som ett exempel för svensk skola. De glömmer ofta att nämna att Finland inte har friskolor.

När Stern, Valtersson, Uvell & co orerar om hoten mot den svenska skolan är det inte eleverna eller skolan de värnar. De agerar på uppdrag av de som betalar deras löner och de värnar deras vinster.

När Svenskt Näringsliv, Almega & Timbro spottar ur sig rapporter är det viktigt att inse vem som betalar. Intresse ljuger som bekant aldrig.

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern.