Jag förvånas över hur lite vissa borgerliga debattörer verkar förstå om den politiska dynamiken. Det kan också vara så att de ägnar sig åt kvalificerat önsketänkande. Vi har Ludvigsson i SvD som tror att frågan nu är ”parkerad”. I samma tidning anser Göran Eriksson att kompromissen desarmerar ”friskolefrågan”. I vilken politisk värld lever dessa två i?
Den mest brännande frågan, kommunernas inflytande vid etablering av friskolor, är inte på något sätt avförd från dagordningen. Innebörden av det särskilda yttrande S avgivit är att S köper den kompromiss som ligger, men förbehåller sig rätten att driva frågan vidare och att göra förändringar om man kan hitta en majoritet.
Vi anser därför att det ska krävas ett samarbetsavtal med kommunen för att etablera en ny fristående skola ur S särskilda yttrande
Vidare har S & Mp ett gemensam särskilt yttrande som handlar om skrivningar i friskoleföretagens bolagsordningar. Den som tror att S & Mp vid en valvinst kommer att avstå från att genomföra ytterligare förändringar, kommittékompromiss eller inte, borde se över sin politiska verklighetsuppfattning.
De som tror att socialdemokraternas medlemmar eller de kongressombud som fattade ett helt annat beslut för bara några veckor sedan kommer att låta S partiledning lägga det beslutet i en byrålåda har inte en susning hur vårt parti fungerar.
I Socialdemokraternas partistyrelse sitter numera Andreas Schönström och Katrin Stjernfeldt Jammeh från Malmö, båda kongressombud, båda drivande i denna fråga. De kommer inte att vara tysta.
Kompromissen i friskolekommittén är inte slutet, det är början på en process att reglera och omdefiniera friskolornas roll i det svenska utbildningssystemet. Det positiva är ett borgerligheten numera erkänner att den fria etableringsrätten är ett problem och problem är som alla vet till för att lösas.
Bloggat: Martin Moberg,
NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern
