Idag finns ingen arbetsmarknad för unga med enbart grundskola, utan att ha fullgjort gymnasium är man körd på arbetsmarknaden. Det är den verklighet som vi politiskt aktiva måste förhålla sig till. Det innebär att vi i praktiken, om än inte formellt, redan idag har gymnasietvång.
Ur det perspektivet välkomnar jag beskedet från Löfven och Baylan. Vi kan inte navigera utifrån en felaktig karta. Utbildningssystemets grundläggande uppbyggnad styrs av hur samhället producerar varor och tjänster. Jordbrukssamhällets behov skilde sig från det framväxande industrisamhällets, vilket gjorde att skolan förändrades. Nu är det dags igen.
Från högerhåll kommer invändningarna att hagla. Ett argument jag redan sett någonstans är det om skoltrötta 16-åringar. Dessa personer har sällan några alternativ förutom en from önskan om att låglönejobb ska lösa allt. Jag köper inte det.
Det är inte unga som misslyckas i skolan, det är skolan som misslyckas med att äta unga som de individer de är.
Eleverna ska få det stöd de behöver för att klara sin utbildning. Det är samhällets och skolans ansvar. Skoltrötthet kan aldrig mötas med uppgivenhet eller kravlöshet. Skolan behöver jobba strategiskt med att behålla elevers studiemotivation och individualisera stödet till varje elev DN
Ovanstående insikt gör mig glad. Motivation skapar lärande. Vi lär oss av den enkla orsaken att vi väljer att lära oss.
Bloggat: Gunilla funderar, Johan Westerholm, Ola Möller, Roger Jönsson, Martin Moberg,
NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern
0.000000
0.000000