Efter kritik från Ann-Marie Lindgren drar Eva Franchell på AB ledarsida en lans för drevjournalistiken. Jag frågar mig varför just försvaret av kollegor är den mest angelägna frågan i en tid när demonstranter mördas i Syrien, arbetslösheten är skyhög och det pågår en debatt om huruvida vi ska kunna rösta via nätet.
Bortsett från denna fråga konstaterar jag att Franchell inte med ord yttrar någon av den självkritik Jonas Nordling efterlyser på AB debatt. Nordling tar upp det faktum att journalistiken liksom politiken är en förtroendebransch. Nordlings vinkel är köpta artiklar, men ett brutet förtroende kan åstadkommas på mer än ett sätt. Jornalistförbundet skriver på sin hemsida om presskortet.
Journalistförbundets presskort accepteras i alla sammanhang. För alla som kommer i kontakt med en journalist är det en god regel att kolla att denna kan legitimera sig med Journalistförbundets presskort. Det är en trygghet att veta att innehavaren är yrkesverksam som journalist och har lovat följa branschens etiska regler. För att kunna utfärda sådana garantier ställer också Journalistförbundet stora krav på den som vill bli medlem. Bara den som kan visa att hon eller han är yrkesutövande journalist och skriftligen lovar att följa de yrkesetiska reglerna får beviljas medlemskap. Journalistförbundet
Den som vill studera dessa regler finner dem här. Jag tänker studera några av de bärande under rubriken ”Publicitetsregler” med underrubriken ”Ge korrekta nyheter” och jämföra dem med drevjournalistik.
1. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling. Jag måste anta att det inte gäller utslaget på en ett sekel, utan att tidsperspektivet är kortare än så. Nyckelorden är ”korrekt och allsidig”. Det inebär att tidsbrist inte är en ursäkt för slarvig faktagranskning.
Kan det sägas om varje artikel i ett drev?
2. Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer. Vad denna säger att ett annat medium inte är en godkänd källa. Jag lägger också märke till att reglerna inte säger något omn konkurenssituation eller marknadsandelar. Att vara först är alltså inte en ursäkt för att inte kolla källorna.
Kan det sägas om varje artikel i ett drev?
3. Löpsedel, rubrik och ingress skall ha täckning i texten. Vad gäller Löpen garvar jag läppen av mig. Rubriksättning är ofta väldigt kreativ, ingresser är ofta helt OK. journalister framhåller ofta att Löp och rubrik är marknadsföring och ska bedömas utifrån det perspektivet. I journalisternas egna pressetiska regler nämns inget om det.
Kan det sägas om varje Löpsedel i ett drev?
4. Slå vakt om den dokumentära bilden. Var noga med att bilder och grafiska illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt. En bild visar inte verkligheten, en bild visar vad fotografen vill visa. Det görs genom val av motiv, men även beskärning och urval. Idag har vi också photoshop som ger oanade möjligheter. En klassiker är att välja en gammal bild, tagen i ett annat sammanhang, men inte ange det. Mycket vanligt ntä någon får dåliga nyheter. Alla redaktioner har ett gäng bilder där personen ifråga just bitit i en citron.
Kan det sägas om varje bild publicerad i ett drev?
Jag ställde fyra frågor, en i anslutning till varje punkt, och jag kan utan vidare svara NEJ på alla fyra. Nu är det svårt att vara fläckfri, men 90% torde vara ett mål alla ska kunna uppnå.
Följer 90% av artiklarna i ett drev de fyra ovan beskrivna pressetiska reglerna? Knappats? Vilken siffra är rätt? 50%? 25%?
Är det i själva verket så att 10% av artiklarna i ett drev är skrivna utifrån de egna etiska reglerna och 90% som bryter mot dem?
Det är både tragiskt och talande att Franchell inte med en stavelse nämner de egna etiska reglerna, men det hade väl gjort nästa firmafest alltför ”livlig”…
Bloggat: Jinge
NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern
0.000000
0.000000