Ska du ha en ambulans? Glöm det!

Ponera att det sker en seriös olycka i ett hem. Blodet sprutar, folk är medvetslösa och någon ringer ambulanse och får beskedet:

- Ska du ha en ambulans? Glöm det!

Det skulle med all rätta bli ett jäkla liv. Räfts, rättarting och förmodligen ett åtal skulle bli följden. Rätt många bofasta i Sverige lever i just den situationen. Enda skillnaden är att de inte kan ringa ambulansen eftersom det inte finns någon telefon där de bor. En och annan (borgare) kommer förmodligen att säga att det inte är samma sak, men ingen kan bortse från att resultatet blir detsamma. Ingen ambulans.

Ytterligare en och annan(borgare) kommer förmodligen att säga att folk som bosätter sig på bystan(där det inte finns telefon) får skylla sig själva.

Civilingenjören Jan-Åke Olofsson jobbade i över trettio år på Telia. I dag finns han på institutionen för tillämpad fysik och elektronik på Umeå univer­sitet och hans bedömning är att kanske 20 procent av hushållen har problem med nätet. Problemen ökar dessutom i takt med att den fasta telefonin byts ut mot mobila lösningar.
Hittills har elva tusen kunder förlorat sina fasta abonnemang. Ytterligare ­fyrtio tusen kommer att bli trådlösa ­inom tre år. Tidigare fungerade det gamla NMT-nätet hyfsat även på den svenska landsbygden, men även det ­lades ner för ett par år sedan AB

För många är det så att när de flyttade dit fanns telefon. Nu är det inte längre fallet. Vad säger då ansvarige minister Hatt från partiet som brukade hävda att ”Hela Sverige ska leva”? Inte mycket.

Ansvariga ministern Anna-Karin Hatt säger att hon förstår människors oro för att inte kunna nå till exempel ambulans eller brandvärn.
– Det är klart att det är jätteviktigt att man har telefoni i hemmet och det har alla rätt få. Är det så att man berörs av Telias teknikskifte som nu pågår har man rätt att ställa krav på att få en ersättningslösning, säger hon. SR

Det är ju fint att Hatt förstår att folk oroas över att inte kunna ringa ambulans om maken får en hjärtattack. Än finare är att hon anser att folk har rätt att ställa krav på en ersättningslösning. Tänk så fint det hade varit om Minster Hatt sagt att de har rätt att få en ersättningslösning och att hon, Minister Hatt, skulle se till att det blev så.

Anna-Karin bör sätta igång och skriva det uttalande hon kommer att tvingas göra efter det första dödsfallet pga ingen möjlighet att ringa ambulans. Ett tips är att avsluta med ord som ”ansvar” och ”avgår”.

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Varför talar ingen från regeringen om flygets näringspolitiska betydelse?

Hela debatten om SAS vara eller inte vara gör mig inte så lite irriterad. SAS äre delägt av svenska staten, men ägaren verkar ha en väldigt kameral syn på flygets betydelse för Sverige. Samtliga kommentarer från borgerliga håll ligger på samma linje som Ludvigsson på SvD. En snävt företagsekonomisk syn och inget annat. AB har en lite annan vinkel, men Dagens Arena är ett undantag.

För alla större städer är bra kommunikationer både utomlands och inrikes avgörande. I väntan på att EU-kommissionen sätter press på de nationella tågbolagen, får vi räkna med att flyget kommer spela en avgörande roll i Sverige. Med vårt begränsade kundunderlag tycks de kommersiella förutsättningarna inte finnas för marknaden själv att driva flygsträckor som är samhällsekonomiskt lönsamma. Lönsamma eftersom de lockar internationellt kapital till Sverige [...]

Flygmarknaden är ingen mjölkko, utan nödvändig för Sveriges kommunikationerDA

Jag har tidigare skrivit ett inlägg där jag diskuterat flygets strategiska betydelse. Finansdeparteentet slänger ut en kommentar som inte säger något om flygets betydelse för svenskt näringsliv. Näringsministern som har ansvar för näringslivets utveckling säger lika mycket som infrastrukturministern – inte ett smack. Varför?

Richard Björnelid pekar på de vitt skilda behoven och förutsättningarna för SAS i Danmark, Norge och Sverige.
– Danmark har mest att förlora om SAS försvinner. Kastrups avgjort största kund är SAS och de står för närmare hälften av flygningarna. Det är mycket skatteintäkter, turistinkomster och framför allt sysselsättning som står på spel. Kastrup är ju Danmarks största arbetsgivare.
– Norge är ett starkt regionalt utvecklat land och det norska inrikesflyget är enormt viktigt. Från regeringens sida har man hela tiden sett ett behov av fungerande konkurrens där. Där har man sålt dotterbolaget Wideröe, det enda SAS-bolaget som inte gått åt helvete. Genom att sälja det finns Norwegian och Wideröe finns kvar oavsett, så man har säkrat konkurrensen genom ett duopol, så att säga.
– Slutligen då Sverige. Vår exportindustri är beroende av ett nätverksbolag och att det finns en fungerande infrastruktur. Men – det kan lätt fyllas upp av andra bolag. Det är ingen som tackar nej till det stora resandet. På sätt och vis är Sverige minst beroende av att SAS finns kvar. Dagens Arena

Där kom den möjliga förklaringen till tystnaden. Sverige (STockholm)  är minst beroende av SAS, förutom då Skåne med sina dryga 1,26 miljoner invånare som har Kastrup som sin huvudsakliga flygplats. Fattar inte kamrat 08a hur mycket Kastrup betyder för sydsveriges utveckling?

Det är ingen som påstår att Sveriges skattepengar ska hällas i ett bottenlöst hål vid namnet SAS, men en liten bredare diskussion om flygets betydelse för vårt avlånga land än nästa kvartalsrapport är väl ändå inte för mycket att be om.

Oavsett färg har Sveriges regering en skyldighet att se till att hela Sverige har den infrastruktur som näringsliv och medborgare behöver.

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

SAS & och flygets samhällsnytta

Som en kär gammal vän dyker SAS upp igen. Kris, pengar, kris, pengar. Har vi hört det förut. Reflexreaktionen för vissa är lägg ner eller sälj, men utifrån ett perspektiv av samhällsnytta måste politiken se bredare än företagsekonomiska kalkyler.

Det är rätt intressant att skåda de olika vinklarna. Dels har vi Hamilton som säger sälj, SvD som enbart ser företagsekonomi, dels den linje som Anders Lindberg driver i AB.

Sverige är ett land, inte bara en samling människor som råkar bo på samma plats. Vi behöver en fungerande post, ett ­utbyggt elnät, infrastruktur och järnväg och – flyg i hela landet. AB

Man kan fråga sig om Esrange hade existerat utan flyg till Kiruna. e Anser de styrande att flyg är en nödvändighet för att hela Sverige ska leva? Om svaret är Ja, kan de inte lämna det åt marknaden. Sen om det ska skötas av SAS eller någon annan är en annan femma.

En annan fråga att fundera över är vad som händer om SAS säljs till ett större bolag, vilket troligtvis medför att Arlanda & Kastrup förvandlas från globala flygnav till att bli matarlinjer till Frankfurt och Amsterdam.

Utan internationella direktlinjer tappar Öresundsregionen och Stockholm global konkurenskraft. Det är tveksamt om Lund/Sverige hade kunnat landa ESS och MAX IV utam ett starkt Kastrup.

Att enbart se SAS som ett företagsekonomiskt problem är att göra det för enkelt för sig. Vi måste kräva av de styrande att de ser till den samlade långsiktiga samhällsnyttan och tar det beslut som gynnar Sverige. Der handlar om infrastruktur.

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Höghastighetståg är framåtsyftande

Jag ser till min glädje att mitt parti kommer till skott om höghastighetståg. Vad vi pratar om hastigheter runt 320 km/h. Socialdemokraterna pekar ut tre konkreta punkter

Planera för hela Götalandsbanan och Europabanan. Vi ser det som angeläget att järnvägsutredningar görs både för Götlandsbanan och Europabanan. Götalandsbanan är en logisk forsättningen av Ostlänken och Göteborg-Borås. De två järnvägarna möts i Jönköping. Europabanan är en tänkt sträckning från Jönköping ner genom Skåne till Lund-Malmö-Köpenhamn. Dessa sträckor har studerats i Höghastighetsutredningen (SOU 2009:74) och det är nu dags att gå vidare i den konkreta planeringen. Enligt det så kallade US02 alternativet i Höghastighetsutredningen så skulle restiden Stockholm-Göteborg kunna bli 2 timmar och 15 minuter och restiden Stockholm-Köpenhamn 2 timmar och 50 minuter. Den allra största fördelen är troligtvis att möjligheterna till arbetspendling förbättras kraftigt. Om inte hela banan planeras kommer den troligtvis inte att trafikeras i högre hastigheter än 200 km/t eftersom ingen operatör kommer att köpa in nya fordon för att trafikera Bollebyggd-Mölnycke eller Järna-Linköping.

Påbörja byggnationen av ett svenskt höghastighetsnät. Det är hög tid att Sverige får sina första sträckor för höghastighetståg. Både den så kallade Ostlänken mellan Järna och Linköping samt sträckan Göteborg-Borås är utredda av Trafikverket som höghastighetsbanor för att klara 320 km/h. Byggnationen av dessa båda sträckor bör påbörjas under planperioden. Vi ser det också som angeläget att byggnationen av en första etapp på Europabanan påbörjas under planperioden, sträckan Malmö-Hässleholm.

Projektbolag för solid finansiering och effektivt genomförande. Höghastighetsutredningen (SOU 2009:74) föreslår att hela den svenska höghastighetssatsningen läggs i ett projektbolag som samordnar de statliga insatserna när det gäller projektering, upphandling och framtida förvaltning. Vi vill pröva möjligheten till att göra exploateringen via ett projektbolag. En sådan exploateringsmodell skulle kunna korta byggtiden och öka möjligheterna till medfinasiering.sap.se

En mer utförlig beskrivning av förslaget finner ni här. Det är framåtsyftande, realistiskt och genomförbart. Anders Borg kommer förmodligen att ta på sina spetsiga öron och säga ”live long and prosper”.

På nätet reagerar Erik Laakso positivt, medan moderate politruken Böhlmark gör sitt jobb. Jag är osäker på om moderaterna protesterar bara för att det ska vara så, eller om de verkligen vill basera de kommande 100 årens järnväg på gårdagens system.

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Regeringen ignorerar riksdagen

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”

Grunden för den svenska demokratin är den ovanstående korta mening. Riksdagen är folkets valda representanter.  Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) verkar inte ha förstått det. Varför skulle hon annars ignorera en beställning från riksdagen om åtgärder för att förbättra tågens punktlighet.

– Organiserar vi om tappar vi tempo och vi skulle få stora kostnader, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M).

Ministern anser att hon inte trotsar riksdagen. Elmsäter-Svärd hänvisar till att den formellt enbart beställde ett förslag på hur underhållet ska organiseras och att hon anser att dagens organisation är bäst  SdS

Minsterns sätt att se saken öppnar onekligen oanade möjligheter för politisk obstruktion. Det är möjligt att C E-S formellt har rätt att agera som hon gör, men arrogansen gentemot riksdagen är förbluffande.

Han anser att det i våras tydligt framgick av riksdagsdebatten och utskottets resonemang att riksdagen ville att regeringen skulle återkomma med förbättringsförslag.

Enligt Ygeman kan det nu bli aktuellt med en ny och tydligare beställning till regeringen från trafikutskottet.

- Om regeringen vägrar att inse problemen med järnvägsunderhållet, då måste vi flytta fram positionerna, säger han. SvD

Jag vet inte om Elmsäter-Svärdh gillar vita vintrar där kvicksilvret kryper nedåt i termometern, men jag gör det. Undrar hur hennes järnväg klarar -25, en meter snö och hård vind?

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Varför satsa på gårdagens teknik?

När vi i mitten av 1800-talet började bygga stambanorna var det en investering som skulle sätta ramarna för Sveriges utveckling under de kommande 100 åren. När vi gör nyinvesteringar i järnväg måste vi tänka i ett perspektiv av 100 år. Vi måste därför investera i dagens teknik, inte gårdagens.

Det är bra att Moderaterna beslutat sig för att satsa på järnvägsutbyggnad. Mindre bra är att de väljer gårdagens teknik. Det vi idag kallar snabbtåg ligger och slickar på runt 250 km/h. Höghastighetsjärnväg ligger över 300 km/h.

Höghastighetståg mellan Malmö och Stockholm skulle med stopp hamna på högst 3 timmar från city till city. Om den förbindelsen är bekväm och pålitlig konkurerar den ut flyget på den sträckan. Den miljövinsten kan inte överskattas.

Det vore djupt olyckligt om Moderaterna genom ett dumsnålt beslut 2012 omöjliggör framtida höghastighetståg i Sverige. Jag efterlyser en redovisning av den långa strategin bakom beslutet. om den överhuvudtaget finns.

Tror moderaterna överhuvudtaget på järnväg som ett framtida transportmedel eller är denna spårsatsning bara ytterligare en triangulering?

Bloggat: Martin Moberg, Peter Högberg, Hallandsbloggen

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern,

Sverige behöver breda satsningar på infrastruktur

Reinfeldt flaggade i sitt tal för en statliga pengar till en T-bana till Nacka. Centerns Åkesson och min namne Högberg surnade till något.

För grunden är att som Anders Åkesson säger – Öppnar vi pengapungen för tunnelbana i Stockholm, måste vi i konsekvensens namn också vara beredda att göra motsvarande satsningar i Göteborg, Malmö,Lund-området eller i Uppsala. Då talar vi om väldiga belopp och då räcker inte pengarna.
Så även om det kan jublas bland väljare i Stockholm så kan man få äta upp i andra änden… Vill med detta även skicka en passning till mitt eget parti som också är inne på att det behövs en utbyggd tunnelbana i vår huvudstad. Jag är för men kom ihåg vems ansvar den lokala kollektivtrafiken är! Peter Högberg

Johan Westerholm diskuterar huruvida satsningar skall göras i storstad eller utombys. Såväl Högberg, Åkesson som Westerholm har både rätt och fel.

Det är inte så enkelt att stad och land fungerar oberoende av varandra, utan det finns en symbios som blir allt starkare ju större pendlingszoner vi får. Vi måste vikta och prioritera satsningar i infrastruktur utifrån utväxling i ekonomisk tillväxt.

Om vi tar Malmö som exempel. Var citytunneln en angelägenhet för enbart Malmö stad? Tunneln är på några km, hela sträckan ligger inom Malmös gränser, men nyttan för tunneln sträcker sig över stora delar av Skåne. Med citytunneln försvann säckstationen och hela det regionala tågnätet i Skåne tjänar på projektet. En ökad tillväxt i Skåne är positivt för riket. Är Citytunneln i ljuset av nyttan ett lokalt, regionalt eller statligt projekt?

Nästa stora projekt i Malmö är utbyggnad av spårvagn. Malmö fungerar som motor för tillväxten i stora delar av Skåne. Att jobba i Malmö och kunna pendla har för orter som Staffanstorp, Svedala, Eslöv, Höör etc inneburit en möjlighet för tillväxt i motsats till stagnation. För att Malmö skall kunna fortsätta vara en regional motor krävs att staden inte drabbas av intern trafikinfarkt.

Är då den spårvagn som krävs för att stoppa infarkten en angelägenhet enbart för Malmö? Jag tycker inte det.

Mina gamla jaktmarker i Bergslagen upplever en nystart. De gamla malmbanorna behöver rustas upp för att kunna frakta malmen till smältverken. Är det enbart en angelägenhet för Dalarna och Värmland? Definitivt inte.

Staten måste ta ett djupt andetag och skaffa fram de resurser som krävs för att hela Sverige skall kunna utvecklas. Det kräver att vi både ser till att interna flöden fungerar i Stockholm, Göteborg, Malmö och att vi samtidigt ser till att industrin ute i landet får sina behov uppfyllda.

Staten måste värdera vilka lokala satsningar som ger regional/nationell utväxling. Lokalbussarna i Vimmerby gör det inte, järnvägen mellan Kalmar och Linköping gör det.

Våra tre stora städer kan inte fungera som regionala/nationella tillväxtmotorer om de lider av intern trafikinfarkt. Investeringspolitik får inte styras av bytänkande.

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

Rätt tid att bygga järnväg är nu!

Regeringen har nu ett val, att spara eller att satsa sig ur den kommande lågkonjunkturen.

Menar Anders Borg och alliansen allvar med sina ambitioner att stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och skapa förutsättningar för tillväxt och sysselsättning, krävs konkreta förslag i höstens budgetproposition för investeringar i effektiva transporter på järnväg. SDS

Ovanstående är slutklämmen i ett debattartikel i Sydsvenskan. Undertecknare är vare sig S, V eller LO. Det är sex företrädare för det regionala näringslivet som tar bladet från munnen.

Samtliga inblandade parter är överens om att Sverige behöver investeringar i infrastruktur. Vi behöver underhålla och förstärka eedan existerande system och vi behöver bygga nytt. Det finns också en övergripande politisk enighet om behoven.

Veronica Palm (s) fick ett brev av en ung kvinna som riskerar att tvingas välja arbetslöshet iSkåne stället för ett jobb i Stockholm. Hon hittar ingenstans att bo. Vi vet att 20% av industrin säger nej till order pga brist på rätt personal. Hur stor del av den bristen kan spåras till att rätt personal inte kan hitta en bostad i tillväxtorterna. Behoven finns, räntan är låg, realräntan är noll eller negativ.

Visst bör statsskulden förbli på en låg och hanterlig nivå, men det skulle inte skada om den blev lite högre. Infrastrukturen måste ändå rustas upp i en snar framtid. Varför då inte inleda upprustningsarbetet medan det är billigt att låna?
Det kan knappast ses som ansvarsfull ekonomisk politik att vänta tills det blir dyrt igen SDS

Dags för M & S att sätta sig och göra upp om detta. Jag vill se en övregripande ramöverenskommelse i höstens budget som innefattar en långsiktigt lånefinansierat  investeringsprogram i infrastruktur för jobb och tillväxt.

Den svenska staten har en historisk chans att renovera och uppgradera sin infrastruktur. En klok finansminister ändrar kurs när den gamla kartan inte längre stämmer DN

Semestern är slut – dags att börja jobba…

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

VD-upproret…

för T-bana.

Ett antal VD ryter till. De vill ha T-bana till Hagastaden

Spårvagn har en kapacitet på 5.000 personer per timme, tunnelbana 35.000. Spårväg har en medelhastighet på 15 km/tim och tunnel­bana 35 km/tim. Spårväg tar stor plats i trafiken och skapar framkomlighetsproblem för annan trafik, tunnelbanan går i helt egna system utan att störas av annan trafik eller av väder och vind. Tunnelbanan byter passagerare snabbt och effektivt, vilket gör mycket för den totala snabbheten och kapaciteten DN

När får vi se VD-demon köra sin klassiska ”Ropen skalla, tub åt alla”?

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

När järnvägsföretagare pratar NyKentska…

…klarnar plötsligt världen.

Läser med viss behållning en artikel av företrädare för de företag som tjänar klöver på att inte underhålla våra järnvägar, trots att det får betalt för det. Konstigt nog skriver de på NyKentska.

Lösningen är dock inte att gå tillbaka till det gamla systemet. Järnvägen ska även i fortsättningen ägas av staten och Trafikverket måste utvecklas i sin beställarroll. Underhållet bör skötas av de som är bäst på det och vi måste skapa förutsättningar för utveckling genom långsiktiga spelregler. [...]

Ge Trafikverket mer tid och låt inte deras arbete med att utveckla beställarrollen under de två senaste åren vara förgävesSvD

Jag håller med skribenterna om att underhållet ska skötas av de som är bäst på det och det är uppenbarligen inte de som sköter det nu. Snökaos, förseningar och allmännt strul är alla bevis jag behöver.

Utgångspunkten för hur underhållet av jänrvägen ska organiseras måste vara att underhållet ska funka och det ska funka nu. Nuvarande fragmentering är starkt bidragande orsak till strulet och lösningen är enkel. Travikverket ska avsluta de externa kontrakten på ett lämpligt sätt och bygga en egen organisation för att sköta underhållet.

Om Trafikverket ägnat två åt det istället för att ödsla tid med att ”utveckla beställarrollen” hade framtiden för svensk järnväg varit ljusare.

Bloggat: Anders Svensson

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern