Björklund undviker grundfrågan om kortgymnasium

Björklund skriver idag en artikel på Brännpunkt där han försöker svara på de attacker som kommit från företagen och IF Metall. Trots att Björklund använder många ord om annat svarar han inte på grundfrågan:

- Vem ska anställa en 17-åring med 1 års gymnasieutbildning?

Det är också oklart om det överhuvudtaget blir några kortgymnasier

Full förvirring råder nu om budgeten verkligen innehåller Björklunds ettåriga kurser.

Kurserna finns där, påstår Björklunds medarbetare.
Inte då, säger utbildningsutskottets ordförande, moderaten Tomas Tobé
AB

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

About these ads

Etiketter: , , ,

12 svar to “Björklund undviker grundfrågan om kortgymnasium”

  1. Per Kjellén Says:

    Men är det inte uppenbart, att grundfrågan kan ställas:

    – Vem skall anställa en 17-åring utan någon gymnasieutbildning?

    Svaret på den frågan vet vi redan; ”Väldigt få”.
    Björklund säger att det finns en arbetsmarknad, Björklund har lovat att det finns en arbetsmarknad. Nu ska vi se om Björklund håller sitt löfte. /Peter

  2. Andreas Meijer Says:

    Hej,

    Jag vet inte om jag kan tycka att det är en bra idé med utbildningar som låser människor i en specifik roll (resten av livet). Att mena att ungdomar är nog mogna vid 15-års ålder för att göra detta livsavgörande val tycker jag verkar märkligt.

    När det gäller att få kunskap och kompetens för att hjälpa individen i livet så tror jag att det är tvunget att få en bredare kompetens, vilket en får genom att läsa ämnen som kanske inte ligger en ”närmast hjärtat”.

    Genom att snäva in utbildningsnivå så kommer en bred kompetens (och även kunskap nog att kunna kritisera de styrande) att bli en bristvara medan vi går tillbaks till ett samhälle med specialiseringar på specifika hantverk, där det i stort sett är omöjligt att byta yrkesbana.

    Vänliga hälsningar
    Andreas

  3. Vidi Says:

    Vem har sagt att eleverna skall anse sig färdigutbildade
    när de fyllt 17? Förhoppningsvis fortsätter de med kom-
    pletteringar.

    Björklund påstår att det finns an potentiell arbetsmarknad. Det är därför han genomför den. Att företagen säger något annat bryr sig inte Björklund om. Han vet, han är Major…/Peter

  4. Lars Flemström Says:

    Är det fel på åldern (för låg)?
    Är det fel på utbildningen (för kort)?
    Är det fel på personen (oavsett ålder och utbildning: helt oduglig)?
    Är det fel på arbetsgivarna (fördomar mot lågutbildad arbetskraft, t.ex att alla lågutbildade är det för att de har skolkat och knarkat under skoltid)?

  5. Lars Flemström Says:

    Andreas Meijer ställer förstås grundfrågan, om än indirekt. Är det rätt att stänga in en så ung person i en specifik yrkesroll resten av livet? Men den risken förutsätter väl att kortgymnasiet leder till jobb?! Nåväl. om individen får upprepade nya chanser under hela livet att gå treåriga gymnasiet är ingen skada skedd. Tvärtom. Individen har fått en branscherfarenhet som kan leda till jobb även efter det treåriga gymnasiet.

    Jag tycker faktiskt att S här skulle tillämpa trianguleringens sköna konst. Knycka motståndarens förslag och sätta in det i ett eget politiskt sammanhang. Göra om andras dåliga förslag till egna bra förslag!

    Vi har egna förslag i den frågan. LÖfven har talat om det vid flera tillfällen /Peter

  6. Lars Flemström Says:

    Det ena utesluter väl inte det andra? Historiskt har socialdemokratin stått för många vägar. Tillfällig skoltrötthet, som föranlett att man skaffat yrkeserfarenhet redan i övre tonåren har aldrig stängt några dörrar i det socialdemokratiska utbildningssystemet. Jag hörde Björklunds motivering till sitt förslag i Agenda för flera månader sedan. Det gäller en ganska liten andel elever. De socialdemokrater som haft invändningar, har som regel befarat att dessa elever inte ska få några fler chanser till teoretiska gymnasiestudier, så att det blir en återgång till ett gammaldags klassamhälle. Man skulle kunna villkora stöd för förslaget med bl.a. stora satsningar på vuxenutbildning, och alternativa studievägar. Tycker att vi har gjort obegripliga låsningar i frågan.

    Om arbetsgivarna inte vill anställa unga människor med en ettårig yrkesutbildning av hög kvalitet ligger felet hos arbetsgivarna – förutsatt att det är ett yrke som inte kräver flerårig utbildning.

  7. Andreas Meijer Says:

    Jag håller med Lars att det är helt vansinniga låsningar som har gjorts. Vad jag befarar är att allianspolitiken behålls samtidigt som ett ettårigt program behålls.

    Sen menar jag att alla som går ut gymnasiet skall få den grundläggande behörighet som behövs för högre studier, även om personen i fråga inte vill det vid 15 års ålder. Det kan förvisso vara kortare än 3 år men de ämnen (främst svenska, engelska, matte, men också historia enligt mig) som behövs för att kunna läsa vidare. I kombination med högskoleprov och yrkeserfarenhet så ska det vara möjligt att vidareutbilda sig, om en så önskar senare i livet.

    Utan den möjligheten så hade jag aldrig kunna fortsätta studera. Jag kom, med hjälp av högskoleprov och arbetslivserfarenhet (5 år var det då som krävdes) in på min utbildning. Något som i dagsläget är omöjligt. Tillämpas ett yrkesprogram som inte ger behörighet så krävs det att, den då äldre, individen först studerar på komvux (el. motsv.) för att ens få behörighet. Sen gäller det betyg för att komma in (eller högskoleprov). Efter DET går det bra att läsa på högskola/universitet.

    Genom att se till att alla får grundläggande behörighet för högre studier så kan momentet komvux (med medförande inkomstnedsättning och ökade lån) tas bort. Det var tidigare en egen sökgrupp för dem med arbetslivserfarenhet, vilket gjorde att de kunde söka efter sina egna premisser…

    Vänliga hälsningar
    Andreas

  8. nya tant lila Says:

    ”Alla ska få den grundläggande behörigheten”, skriver Andreas Meijer. Det problem som fanns var ju att alla faktiskt inte klarar den grundläggande behörigheten, och alla klarar inte av högskolestudier. Detta beror inte på dåliga lärare.
    När ska socialdemokraterna av idag börja se ett icke-akademiskt arbete som värdefullt och eftersträvansvärt? Socialdemokraterna, mitt gamla parti,- verkar idag snarast vara ett parti där högsta strävan är att alla ska utbilda sig akademiskt.Varför det? Är detta målet för ett parti som fortfarande vill kalla sig ett arbetarparti? Borde strävan inte i stället vara att uppvärdera kroppsligt arbete? Alla vill inte läsa! Och många akademiska jobb är både tråkiga och dåligt betalda. Tänk att efter en ettårig yrkesutbildning kunna försörja sig! Vilken dröm för många!

  9. Andreas Meijer Says:

    Nya Tant Lila:

    För det första vill jag klargöra att jag inte är socialdemokrat vilket gör att S inte behöver klä skott för mina ord. De är mina.

    Så länge det finns en möjlighet att byta bana eller nå högskola om en så önskar, utan att det kräver omänsklig beslutsamhet så är jag nöjd. Kan behörigheten fås när en är ung så är det lättare.

    Det stämmer att alla inte är skapta för högre studier men det finns fortfarande en tanke om en hög allmän bildningsnivå (läs/skriv, matte och viss kunskap om samhälle och omgivning), ej detsamma som allmänbildningsnivå…

    Det går att skala av i bredd och då i tid men jag vidhåller att en grundläggande behörighet är mer än möjlighet till högskola. Det är möjligheter i livet, genom en förankrad grundkompetens.

  10. Lars Flemström Says:

    Mitt stöd till Björklunds förslag till ettåriga yrkesgymnasier är villkorat till reell möjlighet att läsa hela det treåriga gymnasiet senare i livet. Med ”reell möjlighet” menar jag att även finansieringsfrågan måste lösas. En 27-åring har troligen högre levnadskostnader än en 17-åring.

    I TV-intervjun, där Björklund först presenterade sitt förslag fick han också frågan om detta, mot bakgrund av att han själv som utbildningsminister skurit ner anslagen till vuxenutbildningen. Björklund svarade att han var beredd att ompröva detta. Men det är ju inte Björklund eller fp som bestämmer över anslagen till vuxenutbildningen… Det gör Borg.

  11. Är det möjligt att få ner ungdomsarbetslösheten? « Görans tankar och bagateller Says:

    [...] som skrivit: Håkan Svärdman, Håkan Svärdman, Peter Johansson, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Markus Mattila Dela [...]

  12. Andreas Meijer Says:

    Lars: Det är just de villkoren som just nu inte finns i förslaget. Det har blivit svårare att läsa upp och komplettera gymnasiekompetensen. Det ekonomiska tas inte ens hänsyn till för de som studerar på högskola/universitet så det kommer nog inte gälla de som pluggar upp.

    Så skulle ett sådant förslag komma så har det ingen, eller mycket liten, förankring till det förslag som ligger uppe nu…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 222 andra följare

%d bloggers like this: