Friskolornas första kris

Hittills har friskolorna och deras ägare kunnat existera på en svällande marknad. För de friskolor som verkar inom marknadssegmentet gymnasieskola väntar nu några grymma år. Boven i dramat kallas demografi, under perioden 2010 – 2015 kommer elevkullarna på gymnasiet att minska. En av fem elever försvinner under denna period.

I Malmö märker vi att friskolorna i flera fall avstår från att starta årskurs 1, vilket gör att deras volymer kommer att minska avsevärt under de kommande åren. Årets intagning är också den första på flera år där våra kommunala gymnasieskolor ökar sin marknadsandel.

När friskolorna inte kan starta sina utbildningar får de heller ingen elevpeng, men har fortfarande fasta kostnader för lokaler och viss adminstration, kostnader som måste bäras genom ägartillskott eller genom den elevpeng friskolan får de utbildningar som de facto startats.

Vissa friskoleföretag kommer att gå i konkurs, vilket kan få konsekvenser i flera led. Sten Svensson spekulerar:

I denna nya situationen upptäcker många fristående gymnasieskolor att de har problem med att fylla sina elevplatser och att de har fått ekonomiska problem. Vi ser nu de första tecknen på en klassisk överproduktionskris eller en bubbla inom den fristående gymnasiebranschen. Under de goda åren har många skolföretag vuxit snabbt och nu står de med för stor kostym. [...]

I dag kan valet av gymnasieskola liknas vid att välja en bank med insättningsgaranti eller en bank utan. I det läget kommer allt fler att välja en kommunal skola där utbildningen är garanterad eftersom en kommunal skola inte kan gå i konkurs. När detta blir uppenbart för eleverna kan det bli en massflykt från de fristående gymnasieskolorna och krisen är ett faktum. DN

Kris eller inte friskolorna upplever just nu något nytt – en krympande marknad. Eleverna tvingas fråga sig om deras skola finns kvar under hela deras studietid när de ska välja. Risk blir en faktor.

Nedgången och den ofrånkomliga strukturomvandlingen kommer att få konsekvenser. Hur landskapet ser ut när demografin vänder upp igen runt 2017 vet ingen, men mitt tips är det då på friskolefronten råder ett oligopol där 2-3 aktörer kontrollerar 90% av de gymnasiala friskolorna.

Bloggat: Roger Jönsson,

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern

About these ads

Etiketter: , , , ,

Ett svar to “Friskolornas första kris”

  1. Tyskland suger ut Europa – nu som då. Säg NEJ till IMF-lånen | Nemokrati Says:

    [...] Röda Berget – Friskolornas första kris, Kajsa-Lisas blogg, Kommunisternas blogg, Norah4you, Kyrkoordnaren, Jan Kallberg PhD, Marios blogg, [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 207 andra följare

%d bloggers like this: