”Jag tar befälet” – hördes ropet från Sveavägen 68

För oss som i statens tjänst lärt oss döda är frasen ”Jag tar befälet” välbekant. Den används för att klargöra ett skifta av ledarskap. Ingen ska kunna tveka om var ledningen finns. Vi Socialdemokrater måste kommunicera en tydlig linje om hur ledarskapet ska se ut fram tills nästa ordinarie komgress i april 2013. Jag skulle vilja se följande händelseutveckling.

Partistyrelsen (PS) utser en ordförande på mötet nästa fredag. Jag kan tänka mig att beslutet skjuts fram en vecka, men senast fredagen 27/1 ska det finnas en ordförande på plats i det socialdemokratiska partiet. Det är en avgörande signal till omvärlden att någon kan ställa sig och hävda ”Jag tar befälet”. 

Personen ifråga ska sitta i riksdagen, undantagen som bekräftar regeln är MW & PN, vilket knappast kommer att hända. Om det skulle hända får finansministerkandidaten föra partiets talan i riksdagen och även bli gruppledare. Det måste antagligen göras några ommöbleringar bland talespersonerna i riksdagen.

PS deklarerar samtidigt att det ska ske en öppen process för ett partiledarval på kongressen 2013. I detta val kan naturligtvis den person som utses av PS delta om vederbörande nomineras av någon. Det är möjligt att sittande ordförande gynnas av att vara just det, men det spelar mindre roll. En öppen process är inte samma sak som ett jämnt startfält.

I den hyllade Mp-processen vann Fridolin ohotad och i V spelade Sjöstedt mot chanslösa motsåndare. Ungefär som när IFK Grängesberg (div4) på 70-talet lottades mot IFK Norrköping i cupen. Stryk med 1-8, eller nåt sånt.

Vi bör behålla det politiska tankegods och den glöd Håkan Juholt bar med sig. Tanken på en kunspasbaserad ekonomi bär framåt i den globala konkurensen. Insikten om att ett jämlikt samhälle är en tillgång i den världen vilket leder till den självklara slutsatsen att barnfattigdomen måste bekämpas. Vi måste även investera i infrastruktur.

Det viktigaste är att vi tänker på vad som är viktigt. Det är avgörande att vi fokuserar på framtiden och väljer att bortse från verkliga eller inbillade oförrätter. I processen att hitta en ny ledare ingår inte att ge Juholt ”rättvisa eller upprättelse”.

Vi ska heller inte komma dragande med gamla oförrätter från SSU-tiden, de VHS-filmer på folk som sticker nålar i dockor, offrar gummiankor och läser partiprogrammet baklänges folk har liggande sina lådor får stanna där. Fokus ska vara på vad folk kan ge och vem de kan bli, inte vem de var och vad de har gjort.

Vi måste komma upp på den politiska banan igen och då kan vi inte segla ledarlöst i 13 månader. Vi måste ha ett tydligt ledarskap och vi måste ha det nu. De senaste månaderna har visat vad som händer när det saknas.

Jag vill rekommendera denna postning av Ullis Sandberg.

NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern.

About these ads

Etiketter: ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 148 andra följare

%d bloggers like this: