Under våren 2006 var jag rätt säker på att vi skulle vinna valet 2006. Det fanns ingen anledning att tro något annat. Sen kom 1 maj 2006. Göran Persson var huvudtalare i Malmö Folkets park. Det var bra med folk och luften vibrerade av förväntan, partiordförande skulle ge en fingervisning om tonen i valrörelsen.
Persson var som alltid lysande i talarstolen, men det var något soom fattades. Persson talade väldigt lite om framtiden, han talade mest om gamla framgångar. Allt gick som tåget och det vara bara att kassera in ytterligare en valseger.
När jag hör Fredrik Reinfeldt hålla tal på moderaternas partistämma får jag samma känsla. Perssons synd var den första, den som allt annat härstammar från, högmod och självgodhet. Idag följer Reinfeldt i Perssons spår.
Anders Lindberg gör en träffsäker analys i Aftonbladet. Lindberg pekar på det faktum att Reinfeldt verkar tro att loppet redan är vunnet.
Fredrik Reinfeldt saknar också bärande idéer bortom “ansvar” och “arbetslinjen”. I talet försökte han måla upp en bild av att oppositionen är principiellt för svartjobb och vill ha det som i Grekland. Detta är helt enkelt inte sant.
Socialdemokraterna förnyade dessutom politiken för jobb och ekonomi i sin budgetmotion på ett sätt som tar udden av Moderaternas kritik i sak.
Men de talade även om viktiga satsningar på utbildning, miljö och infrastruktur. Det är stora framtidsfrågor där Moderaterna lämnar walk over men som mycket väl kan komma att avgöra nästa val.Det viktigaste intrycket av Fredrik Reinfeldts linjetal är att han inte har någon linje. Han vill att Svensk politik ska handla om vem som är bäst på att hålla i regeringens sammanträden – inte vad som ska beslutas på dem AB
Högmod är det första synden. Den var Perssons 2006, det kommer att vara Reinfeldts 2014. Med högmod kommer självgodhet och arrogans, vilket inte är speciellt attraktiva attribut hos någon, allra minst en politiker.
NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern
Etiketter Fredrik Reinfeldt, Moderaterna, Politik
22 oktober 2011 kl. 18:06
Mycket möjligt att du har rätt i din analys. Dock finns några skillnader, bortsett från att det är svårt att låta lika självgod som GP.
1) Sverige har klarat sig ljusår mycket bättre än i princip alla andra länder i den ekonomiska kris som har varit och är. Det ger förtroende, stort förtroende.
2)Juholt och S har en gigantisk uppförsbacke, ex http://www.expressen.se/nyheter/1.2599094/raset-for-juholt
3) 2006 fanns ett verkligt regeringsalternativ i och med att Alliansen just bildats, där man hade enighet i enormt många frågor. När man ser på de rödgröna idag är det svårt att förstå att de försökte föra fram ett regeringsalternativ så sent som för ett år sen. Med S parkerat på ca 30% finns inget realistiskt regeringsalternativ.
23 oktober 2011 kl. 10:47
[...] Thomas och Högberg, Johan, Norah, Paul, Tokmoderaten, Zac. och röda berget och [...]