USA och därmed världen balanserar just nu på randen till en ekonomisk härdsmälta. Kommer inte republikaner och demokrater överens om en budget senast på tisdag ställer USA in betalningarna. Det är illa för USA, det är illa för världen.
USA har dock satt sig själva i denna sits. De amerikanska väljarna satte Georg W Bush i Vita Huset och han bränt pengarna på stora skattesänkningar och oerhört kostsamma krig.
Läser med ett visst nöje Johan Ingerös artikel i Sydsvenskan. I hans värld existerar inte ordet skattehöjning och ansvarslöst spenderande innefattar inte kostnader för krig. I Ingerös värld har kostnaden för krigen och skattesänkningarna inget med budgetunderskottet att göra. Ridå!
Han stöder detta på ett påstående om att utgifterna för miltären endast är knappt 5% av BNP, men de är 20% av de federala utgifterna. Det är i skillnaden mellan budgetens utgifts- och intäktssida som över- respektive underskott skapas. Andelar av BNP är i sammanhanget oviktigt.
USA behöver både spara på utgifterna och öka sina inkomster. Lösningen är i grunden enkel, höj skatten, spara på militären.
Bloggat: Johan Westerholm, Kilden & Åsman
NetRoots | SAP | Pingat på Intressant| Politometern
Etiketter Politik, USA, utrikespolitik
31 juli 2011 kl. 13:30
Helt rätt. Och vem som helst med det minsta “bondförnuft” förstår detta, behöver inte vara nån professor i nationalekonomi för att förstå att utgifter och inkomster måste balanseras.
Och ändå blandar artikelförfattaren in BNP…/Peter
31 juli 2011 kl. 14:54
Tycker att både USA och Europa ska lägga ner alla militära aktioner i länder som Irak, Afghanistan, Libyen osv. Det är bara och inse att ingenting har uppnåtts och de aktuella ländernas befolkning måste själva ta ansvar för respektive lands utveckling. Gärna support till demokratiskt utveckling men sluta kapitalförstöringen i form av militära insatser.
31 juli 2011 kl. 15:14
Fast måste man verkligen göra något åt statsskulden och underskotten? Den vänsterlutande (nåväl, i amerikanska sammanhang) f.d. nobelpristagaren Paul Krugman menar att man inte bör göra något alls nu, såväl neddragningar som skattehöjningar påverkar tillväxten negativt och det är jobb som behövs. Ekonomin behöver stimuleras, det är hans devis. I ett senare skede behöver dock skatter höjas.
Och USA kan ju låna till mycket låga räntor, trots stor statsskuld och stort underskott. Det skulle inte Sverige kunna göra.
Att komma till rätta med arbetslöshet värderas dock allt lägre, i hela världen.
31 juli 2011 kl. 18:06
[...] har krigat och skattesänkt sig till bankrutt skriver signaturen Peter på bloggen Röda Berget. Och visst är det så. De stora skattesänkningar som Bush-adminstrationen införde har inneburit [...]
31 juli 2011 kl. 18:06
[...] som skrivit: Röda Berget, Martin [...]
01 augusti 2011 kl. 08:12
Obamas spenderande i olika bailout- och stimulanspaket har varit minst lika skadligt för USAs ekonomi som krigen i Afghanistan och Irak. Framför allt höjer de risken för framtida ekonomiska risker, vilket 150 000 man i Irak inte gör.
Klart att statens andel av BNP är en relevant faktor i ekvationen. Dels genom att den helt enkelt måste finansieras genom skatter, och varje skatt är en friktion som riskerar att ge snedvridande effekter. Ju större stat, desstå större risk. Dels genom att ju större stat, desstå mer utrymme för politiker och byråkrater att leka med andras pengar, oavsett partifärg. Vart det leder vet vi alla – Freddie Mac och Fanny May är bara två exempel.
Statens andel av BNP har inte ett smack med budgetbalans att göra. /Peter
01 augusti 2011 kl. 09:34
@Peter: Rent formellt har du rätt. I ett bredare ekonomiskt perspektiv har du helt fel.
Om den amerikanska staten (inklusive delstaterna) bara omsatte 10% av USAs BNP skulle det vara mycket svårt för politikerna att skapa något nämnvärt underskott eller statsskuld, eftersom de skulle vara små i förhållande till hela USAs BNP.
Sedan finns de två invändningarna från mitt tidigare inlägg som du inte bemött.