Reinfeldt borde darra av skräck

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg står nu på toppen. De bär ett förtroendekapital som är utan motstycke och hejaklacken slår frivolter av lycka. Just nu är Reinfeldt & Borg oslagbara, de har karisma, de har erfarenhet. De är kort sagt DET. Men det har inte alltid varit så.

När Reinfeldt valdes till ordförande för Moderaterna 2003 var han för den breda massan en rätt okänd politiker, sitt gruppledarskap till trots. Göran Persson var den lysande stjärnan i svensk politik och han ägde vid den tidpunkten karisman och folkets förtroendet.

Reinfeldt lyckades som bekant peta den mer karismatiske Persson från makten vid 2006 års val, dels genom en rejäl makeover av sitt parti, dels genom bildandet av den borgerliga alliansen. En annan viktig faktor var att han framställde sig själv som det nya fräscha, en underdog som utmanade den gamle ,trötte, arrogante, förvaltande Persson med nya idéer och ett nytt synsätt.

När Mona Sahlin valdes till ordförande för Socialdemokraterna fick oppositionen omedelbart en ledning i opinionen som stod sig och det, kombinerat med det faktum att Mona Sahlin 2007 var en betydligt mer erfaren politiker än Reinfeldt, gjorde att regeringen faktiskt kunde bedriva opposition mot oppositionen.

I positionen som underdog kan man ta sig friheter gentemot sin motståndare, vilket Reinfeldt skickligt gjorde både mot Persson och mot Mona Sahlin. Den positionen har han inte längre, han är numera Top dog. Ett övermått av arrogans gentemot en nyvald socialdemokratisk partiledare kan i väljarnas ögon uppfattas som arrogant och otrevligt. Den som är Landsfadern kan snabbt bli Arrogansfadern, en person som ingen gillar.

I slutet av Mars kommer en ny socialdemokratisk partiledare, en person som idag är okänd. Det ger ett stort mått av osäkerhet som avspeglas såväl i moderaternas höga siffror som socialdemokraternas låga. Just nu har Reinfeldt ingen att spegla sig emot. Den enda som tittar tillbaka är han själv och den spegelbilden riskerar att förvridas till en förvriden skrattspegel.

Osäkerhet medför både möjligheter och hot. I detta fallet påstår jag att möjligheterna placeras på socialdemokraternas sida och hoten hemma hos Reinfeldt. Vore jag Fredrik Reinfeldt skulle jag vara orolig. Vore jag Reinfeldts spinndoktor skulle jag vara skiträdd. Varför? Står man på toppen finns bara en väg kvar. Man kanske kan stå kvar ett tag, men världen rör sig och Reinfeldt med den.

Ett annat hot som Reinfeldt och borgerligheten måste hantera är det sakpolitiska budskapet. Medias sökare har redan börjat att riktas mot FR och frågan ställs oftare “vad vill du med din makt?” Det var ett av Mona Sahlins problem, men det är även Reinfeldts.

Målet med Alliansen och Nya moderaterna var inte sakpolitiskt, det var maktpolitiskt. De tog makten och blev återvalda. Nu då?

Hur ska Fredrik Reinfeldt hantera en motståndare som framställer sig själv som det nya fräscha, en underdog som utmanar den gamle ,trötte, arrogante, förvaltande Reinfeldt  med nya idéer och ett nytt synsätt?

Det kan han inte. Därför måste vi välja en och skaffa oss ett.

Läs gärna Roger Jönssons betraktelse över Reinfeldt i inte en utan två delar.

NetRoots | S-Buzz | SAP
Pingat på Intressant | Politometern
Följ eftervalsdebatten på  NetRoots Valanalyser

Etiketter Anders Borg, Fredrik Reinfeldt, Moderaterna, Politik, Socialdemokrater