Jenny Wrangborg synliggör de osynliga

Arbetarkultur handlar om att ge röst till de som ingen röst har, allt skildra den verklighet som annars inte skildras. På samma sätt som Bruce Springsteen skildrar den del av USA som tvättar bil och tankar bensin skildrar Jenny Wrangborg de som gör vår sallad och lagar vår mat på krogen.

I grunden kan vi alla bara skildra oss själva, därför är det så viktigt att även arbetare får en reell möjlighet att beskriva sin verklighet med kulturella verktyg. Poesi är en genre som tyvärr ofta ses som lite suspekt och svår, men som kan vara väldigt rak och talande på ett sätt som skönliteratur inte är.

Kulturpolitik måste vara mer än att bara diskutera opera eller dramaten – det ska också handla om att stimulera nytt skapande och nya poeter, författare och musiker.

Hennes poesi handlar mycket om makt och brist på makt. I sitt samtal med Vanja poängterade båda att en stark lokal facklig organisation är nödvändig för att kollektivavtalen som sluts cenralt faktiskt ska gälla även ute på en salladsbar i Göteborg.

Kulturbloggen har mer.

NetRoots | S-Buzz | Rödgröna bloggen

About these ads

Etiketter: , , ,

Ett svar to “Jenny Wrangborg synliggör de osynliga”

  1. Kultur är inte bara för de välbesuttna | - Det perfekta livet Says:

    [...] medel ÄR för att de inte ska vara en ynnest förbehållna de välbesuttna. Om det bloggar Röda Berget. Även Daniel Carlstedt besökt seminariet i [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 222 andra följare

%d bloggers like this: