Göran Hägglund (KD) ondgör sig över eliten. Han talar inte om den ekonomiska eliten som spekulerar bort vår välfärd, han talar heller inte om idrottsliga eliten med doping eller den politiska elit som han själv tillhör. Nej, han talar om den ”radikala eliten”, de intellektuella, de som inte är som du och jag, de som anser att även minoriteter skall få existera på egna villkor, de som vågar ifrågasätta och provocera.
”Verklighetens folk har jag kallat den breda del av Sveriges befolkning som lever ett alldeles vanligt, hederligt arbetande liv och för vilka politik kommer i andra hand. Det kan vara allt från undersköterskor till professorer; i sommar har de säkert gjort som de brukar: bara tagit det lugnt, åkt till landet och snickrat, gått på loppmarknad, slagits mot fästingar, tagit barnen till stranden eller åkt utomlands.”
Den radikala eliten skulle då vara motsatsen till de personer Hägglund ovan beskriver. Vilka är det då som tydligen lever ett ovanligt, ohederligt, ickearbetande liv där politik kommer i första hand? Jo det är ”Konstnärer”, politiker, journalister, aktivister och debattörer. Lägg märke till att citattecknen runt ordet Konstnärer är Hägglunds egen. kan det vara så att en poträttmålare är en konstnär, medan Picasso var en ”konstnär”?
Dansk Folkeparti lever i samma populistiska bubbla, med samma fördomar mot ”Konstnärer”, politiker, journalister, aktivister och debattörer som de sedan kryddar med naken främlingsfientlighet. Frågan är om KD även ska ta på sig den kostymen. Hägglunds anstormning mot intellektuella är ett illavarslande tecken.
Etiketter göran hägglund, hägglund, KD, Politik
18 september 2009 kl 5:19
[...] skriver att KD välkomnar Anna Anka till sitt parti, Trollhare skriver också om sambandet. Röda Berget skriver även han om just [...]